Skillnad mellan versioner av "Johnson, Eyvind: Slutspel i ungdomen"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
(Ny sida: [[[Bild:slutspel.jpg|frame|right]]Fjärde och sista delen i Eyvind Johnsons självbiografiska romansvit "''Romanen om Olof''". Olof är nu 17-18år ...)
 
Rad 1: Rad 1:
[[[Bild:slutspel.jpg|frame|right]]Fjärde och sista delen i [[Eyvind Johnson]]s självbiografiska romansvit "''[[Johnson, Eyvind: Romanen om Olof|Romanen om Olof]]''". Olof är nu 17-18år gammal och vi följer honom genom livet någonstans i Norrbotten.   
+
[[Bild:slutspel.jpg|frame|right]]Fjärde och sista delen i [[Eyvind Johnson]]s självbiografiska romansvit "''[[Johnson, Eyvind: Romanen om Olof|Romanen om Olof]]''". Olof är nu 17-18år gammal och vi följer honom genom livet någonstans i Norrbotten.   
  
 
Boken utspelar sig till ganska stor del på arbetsplatser och från de hungerns bojor som livet som ung arbetare för med sig. Olof går från jobb till jobb; knogar på sågverk, vid SJ, som målare, som hantlangare vid rörläggning och med lättare elektriska arbeten. Oftast lämnar han arbetsplatsen efter att, på olika sätt, ha bett chefen fara o flyga. Från långt borta ekar den [[Ryska revolutionen]] och ger en extra krydda av kaxighet på jobbet. Han hänger runt den [[Lokala Samorganisationen|SAC]] och är drivande i två mindre lyckade småstrejker. Han är också organiserad i en (ung?)socialistisk förening och drömmer om revolutionen. Han försöker bilda sig och vill verkligen skaffa sig bildning. Han läser engelska, franska, tyska, litteratur, [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]] och [[Peter Kropotkin|Kropotkin]]. Olof möter också flickor, han har flera tillfälliga romanser. Den stormiga relationen till den kringresande skjutbanearbeterskan Olivia följer hoppet om revolutionen genom hela boken.  
 
Boken utspelar sig till ganska stor del på arbetsplatser och från de hungerns bojor som livet som ung arbetare för med sig. Olof går från jobb till jobb; knogar på sågverk, vid SJ, som målare, som hantlangare vid rörläggning och med lättare elektriska arbeten. Oftast lämnar han arbetsplatsen efter att, på olika sätt, ha bett chefen fara o flyga. Från långt borta ekar den [[Ryska revolutionen]] och ger en extra krydda av kaxighet på jobbet. Han hänger runt den [[Lokala Samorganisationen|SAC]] och är drivande i två mindre lyckade småstrejker. Han är också organiserad i en (ung?)socialistisk förening och drömmer om revolutionen. Han försöker bilda sig och vill verkligen skaffa sig bildning. Han läser engelska, franska, tyska, litteratur, [[Jean-Jacques Rousseau|Rousseau]] och [[Peter Kropotkin|Kropotkin]]. Olof möter också flickor, han har flera tillfälliga romanser. Den stormiga relationen till den kringresande skjutbanearbeterskan Olivia följer hoppet om revolutionen genom hela boken.  

Versionen från 20 januari 2012 kl. 00.21

Slutspel.jpg
Fjärde och sista delen i Eyvind Johnsons självbiografiska romansvit "Romanen om Olof". Olof är nu 17-18år gammal och vi följer honom genom livet någonstans i Norrbotten.

Boken utspelar sig till ganska stor del på arbetsplatser och från de hungerns bojor som livet som ung arbetare för med sig. Olof går från jobb till jobb; knogar på sågverk, vid SJ, som målare, som hantlangare vid rörläggning och med lättare elektriska arbeten. Oftast lämnar han arbetsplatsen efter att, på olika sätt, ha bett chefen fara o flyga. Från långt borta ekar den Ryska revolutionen och ger en extra krydda av kaxighet på jobbet. Han hänger runt den SAC och är drivande i två mindre lyckade småstrejker. Han är också organiserad i en (ung?)socialistisk förening och drömmer om revolutionen. Han försöker bilda sig och vill verkligen skaffa sig bildning. Han läser engelska, franska, tyska, litteratur, Rousseau och Kropotkin. Olof möter också flickor, han har flera tillfälliga romanser. Den stormiga relationen till den kringresande skjutbanearbeterskan Olivia följer hoppet om revolutionen genom hela boken.

Olof känner sig genom berättelsen ömsom som hjälten som kommer att klara allt och ömsom som en maktlös ensam proletär: Som litet barn hade man inbillat sig att man var greve och baron och prins och upphittad och bortrövad och överallt på sin kropp sökt förnämhetens hemliga tecken och märkvärdigheter. Nu såg han klart vad han var: en arbetare för vilken hela den förbannade vägen till Vart förresten? var så satans lång."

Boken föregås av Nu var det 1914, Här har du ditt liv!' och Se dig inte om!.