Peter Kropotkin

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
250px-Kropotkin Nadar.jpg

Peter Kropotkin, född 1942 och död 1921. En av de stora anarkisterna och erkänd geolog.

Har utgivit en mängd böcker och texter. Många texter och flera böcker finns digitaliserade på Anarchy Archives. Många av böckerna bygger på rejäla undersökningar av samhället, produktionen och naturen. Hans kanske största och mest lästa verk är Erövringen av brödet där han kritiserar det rådande och skissar på den oerhörda potential som finns i ett samhälle byggt på fria självaktiva människor. I Inbördes hjälp diskuterar han och ger åtskilliga exempel på samarbete inom både mänskliga samhällen och i djurvärlden. Boken utgör ett slagträ mot vulgärtolkningar av Darwins idéer om "survival of the fittest") - att den evolutionära utvecklingen uteslutande formas av konkurrens. I Åkrar, fabriker och verkstäder i morgondagens samhälle utforskar han fabriker och jordbruksproduktion i England.

Under det tidiga 1870-talet odlar han sina revolutionära ideer. Han reser till Schweiz och ansluter sig till Första Internationalen. Men där är för mycket politik och höga herrar som mest vill utnyttja de arbetande och förtrampade massorna för sina egna ändamål (en byggnadsarbetarstrejk motarbetas av högdjuren eftersom det skulle missgynna advokat, monsieur A´s, möjligheter att göra politisk karriär). Peter söker sig istället upp i Jurabergen för att hänga med de anarkistiska urmakarna. Han tar sig åter hem till Ryssland där han kastar sig in i den Nihlistiska rörelsen genom Tjajkovskijkretsen. Han sprider propaganda för självhärskardömmets fall och arbetare och bönders revolution. Man organiserar hemliga självstudiecirklar och propagandagrupper på fabrikerna och i byarna. Han åker så klart fast när tsaren sätter ner stålklacken. Han sätts i Peter-Paulfästningen där han bryts ner ganska duktigt men lyckas så småningom med hjälp av sina kamrater rymma från ett sjukhus och flyr landet via Sverige.

Sedan tar en period av arbete för anarkismen i Europa vid. Reser runt i Centraleuropa och agiterar. Han startar tidskriften Le Révolte och blir utvisad ur Schweiz när Alexander III dödas. Hamnar i England där han börjar försörja sig genom att skriva för den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature och tidningen The Times. Bor också i Frankrike där han aktivt på plats stöder strejkande gruvarbetare. Blir därför arresterad och satt i fängelse efter en farsartad rättegång (domare och åklagade fick bla medalj av ryska staten för bragden). Trots att fängelset är för fint folk åker han på bla malaria. Efter frisläppandet bär det av till England igen.

Under första världskriget börjar gubben gagga ur. Det gamla ärvda tyskhatet får honom att stödja masslakten av arbetare och bönder på imperialismens/nationalismens altare. Han stödjer de allierades insatser och hejar på de ryska trupperna. Stora delar av den anarkistiska rörelsen bryter med honom. När februarirevolutionen bryter ut hemma i Ryssland flyttar han hem. Här återhämtar han lite genom att ägna slutet av sitt liv åt kritik av bolsjevikernas kontrarevolution.

I hans välskrivna självbiografi, En anarkists minnen, beskriver han själv sin bana, från att vara son till en rysk furste till att bli en av den revolutionära anarkismens stora namn.


Bibliografi, utgivna på svenska

Externa länkar