Dahlgren, Eva: Kvinnor på bruket

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
"Allting har en ände, utom kvinnoarbete och helvetets pina."

Kvinnor på bruket är en liten intervjubok av Eva Dahlgren. Det är fem gamla kvinnor som berättar om sina liv runt Domnarvets järnverk i Borlänge. De har alla bott på bruket. Tre av dem är arbetarfruar som stått hemma vid spisen och gnott. En arbetade som sjuksköterska på bruket och den sista var föreståndare för brukets hotell.

Arbetarkvinnornas vardag var den ständiga kampen för brödfödan. Hur många ungar som helst i små trånga lägenheter i arbetarkasernerna. Ett jäkla slit helt enkelt. Men det vart inte bara elände. Sammanhållningen fanns där. Ibland vart det dans och man ställde upp på varandra. De flesta minns Hinke Berggrens besök, någons karl var unghinkare, tanten som var aktiv sosse hela livet var med och bjöd in Kata Dalström till att hålla tal. Storstrejken 1908 minns som en hård tid i barndomen/ungdomen. En av kvinnornas karlar blir kickad för att han hjälpte bygga folkets hus. Någon lyckas fixa sig egna hemhus och odlar upp trädgården med potatis (o lite tomater och bärbuskar).

Sjuksköterskans berättelse ger en liten inblick i alla sjukdomar och arbetsolyckor som drabbade arbetarfamiljerna. Hotellföreståndarens liv ger en glimt av tjänstemännen.

Alla tanterna föddes nångång under 1800-talets sista år.

Boken är utgiven i serien Liv i Sverige när det fortfarande låg på författarförlaget.

Se även