Ivar Lo-Johansson

Från Polkagriswiki
Version från den 1 augusti 2013 kl. 16.54 av Linnea (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Ivar Lo-Johansson.jpg

Ivar Lo-Johansson föddes i en statarfamilj 1901 i Ösmo, Sörmland. Död 1990. En av de stora arbetarförfattarna. Knogade som lantarbetare, skogsarbetare, expressbud, brevbärare, gårdfarihandlare, stenhuggare. Han också med några trista vändor på folkhögskola. Gav sig ut i Europa, knogade som byggarbetare och stenhuggare i Frankrike.

Luffade genom Franrike, Italien, Spanien och England. Berättelser från hans resor resulterar i artiklar i svenska tidningar och så småningom i hans första böcker - Vagabondliv i Frankrike, Kolet i våld, Skisser från de engelska gruvarbetarnas värld|, Nederstigen i dödsriket. Fem veckor i Londons fattigvärld och Zigenare. Både i London, norra England och i Paris trampade han stigen åt George Orwell. Han har senare berättat att han på under 20-talet hade velat skriva berättelser om arbetare i alla länder.

Hans första stora roman är Godnatt, jord - en kollektivroman om lantarbetare. Den har en fristående uppföljare i Kungsgatan då handlingen flyttar från landsbygden till staden. En tredje stor kollektivroman, där statarsystemet avskaffas innan det i verkligheten hänt, är Traktorn. De båda första böckerna bygger till stor del på egna erfarenheter medan den tredje krävde mer grävande för att att författaren skulle få grepp om de senaste moderniseringarna i jordbruket.

Ivar Lo-Johansson har skrivit många rent självbiografiska böcker. En första självbiografisk serie - En proletärförfattares självbiografi - gavs ut under 1950-talet. Här berättar han i skilda böcker om olika stadier av sitt liv. En än mer uttrycklig [[memoarserie - tillika personlig samhällskildring och litteraturhistoria - i fyra delar gavs ut på slutet av 70-talet och början av 80-talet.

Ivar Lo Johannson bdrog flitigt till Lantarbetaren och verkade för statarsystemets avskaffande. Han var även inblandade i litterära och journalistiska kampanjer mot den kalla och strömlinjeformade ålderingsvården - med tvångsintagningar, omyndiggörande och passiviserande av åldringarna. Och mot förföljelsen - och tvångs assimileringen - av zigenare. I en mindre lyckad kampanj kämpade han mot idrotten och tävlingshetsen.

Politiskt kallade han sig socialist - men inte organiserad i något parti. I sin ungdom strejkade han som organiserad syndikalist på en torvmosse, var i Stockholm medlem i Socialdemokratiska ungdomsförbundet och som organiserad stenhuggare räknades han som socialdemokrat. Han har även uttryckt sin uppskattning för Peter Kropotkin och en kritik av statens kontroll återkommer i hans skrivande.

Ivar Lo Johansson var aldrig gift. Han levde i perioder med olika kvinnor. Han var vän och kamrat med många av de andra arbetarförfattarna, och hans arbete inom lantarbetarförbundet gjorde honom personlig vän med kommande socialdemokratisk ministrar.


Externa länkar


Några av hans verk

  • Vagabondliv i Frankrike (1927)
  • Kolet i våld. Skisser från de engelska gruvarbetarnas värld (1928)
  • Ett lag historier (1928)
  • Nederstigen i dödsriket. Fem veckor i Londons fattigvärld (1929)
  • Zigenare. En sommar på det hemlösa folkets vandringsstigar (1929)
  • Mina städers ansikten (1930)
  • Jag tvivlar på idrotten (1931)
  • Måna är död (1932)
  • Godnatt, jord(1933)
  • Kungsgatan (1935)
  • Statarna (del 1-2, 1936-37)
  • Jordproletärerna (1941)
  • Bara en mor (1939)
  • Traktorn (1943)
  • Geniet (1947)
  • Monism. En sexualteori i "Geniet", 1948.
o Analfabeten (1953)
o Gårdfarihandlaren (1953)
o Stockholmaren (1954)
o Journalisten (1956)
o Författaren (1957)
o Socialisten (1958)
o Soldaten (1959)
o Proletärförfattaren (1960)
  • Passionssviten (1968-72)
o Passionerna (1968)
o Martyrerna (1968)
o Girigbukarna (1969)
o Karriäristerna (1969)
o Vällustingarna (1970)
o Lögnhalsarna (1971)
o Vishetslärarna (1972)
  • Ordets makt (1973)
  • Lastbara berättelser (1974)
o Pubertet (1978)
o Asfalt (1979)
o Tröskeln (1982)
o Frihet (1985)
  • Till en författare (1988)
  • Skriva för livet (1989)
  • Blå Jungfrun. En roman om diktens födelse (postumt 1990)
  • Tisteldalen Dikter (postumt 1990)

Länkar