Skillnad mellan versioner av "Colombia"

Versionen från 25 september 2008 kl. 00.22

En om dan gör kroppen glad.

Gjorda

Ogjorda

http://raforum.info/article.php3?id_article=4275

http://www.icdc.com/~paulwolf/

http://www.icdc.com/~paulwolf/colombia/colombiawar.htm

http://flag.blackened.net/nf/3morse.htm

http://www.hartford-hwp.com/archives/42/index-d.html

http://kollamag.se/2007/06/15/vag-av-kravaller-i-colombia/ - Något skitnödigt men bra.

http://www.colombianatverket.se/files/sac_colombia_himmelochhelvete.pdf sac - haveri som innehåller en del intressanta grejor. Symptomatiskt felfokuserande o akademiker/vänsterfokus.

http://flag.blackened.net/af/org/issue54/colombia4.html - fokus på konflikten.

Sök på flagblackened för en massa info.

http://countrystudies.us/colombia/ - nyanserad, borgerlig, politisk historieskrivning.

Historia

Ända sedan självständighets krigen, 1810-1819, så har landet skakats av blodiga inbördeskrig mellan de olika härskarklasserna. Först mellan centralisterna och federalisterna sedan mellan de konservativa och liberalerna. Det senaste drog igång efter att den liberale ledaren Jorge Eliecer Gaitan mördades 1948.

Detta långdragna krig kallas för "La Violencia". Liberalerna stred delvis för att störta prästerskapet och kyrkan. En mäktig härskarklass som stod i vägen för liberalernas strävanden. De konservativa var allierade med/bestod av denna gammla härskarklass. Ett tag predikade tydligen prästerna att "det är en synd att döda, förutom det är en liberal du tar livet av". (Det här låter ju nåt helt otroligt över simplifierat. Måste ta reda på de verkliga meterialla omständigheterna. Vilka klasser finner vi bakom de två partierna?)

1953 känner sig delar armen och generalen Gustavo Rojas Pinilla sig tvingade att bringa ordning i oredan. En statskupp genomförs och generalen installeras som diktator. Jordreformer, välfärd och högre löner är delar i den klasskompromiss som skall återställa ordning o reda jämte repressionen. Det går inte särskilt bra och de forna stridande härskarklasserna som hamnat under militärens styre bildar 1958 en folkfront för att ta tillbaks makten. De båda partierna kommer överens om att turas om att inneha makten. Fyra år i stöten.

Den här ordningen med ett tvåpartisystem håller ända fram till 1978 då en liberal president väljs om för en andra period. De små skilnaderna mellan de två partierna har vi den här tiden helt försvunnit.

De mer radikala elementen i det liberala partiet bryter sig ur iom folkfronts komprimissen och dras åt marxismen som var jäkligt het iom de kubanska revolutionen.

under 60-talets genomfördes en mängd kommunistiska experiment i landet. Bland annat bildades en kommun, Marquetalia, i de cenrala delarna av landet. Denna bombades sönder av den colombianska armen med understöd av USA. Några av de få som överlevde denna enorma massaker bildade vad som senare skulle bli känt som Colombias revoltionära beväpnade styrkor, FARC. En gerilla bunden till det moskvatrogna kommunistpartiet i Colombia. Även en massa andra beväpnade grupper uppstår i samma veva. Mest kända är ELN (Nationella befrielsearmen), M19 (april 19:e rörelsen), EPL (folkets befrielse arme) och Quintin Lame (döpt efter en laglös indian och var en urbefolkningsgerilla). (under 80-talet gjordes det försök att ena de olika gerillorna under en paraplyorganisation vid namn CGSB (Simon Bolivar Gerilla Co-ordinator))

Det blodiga smutsiga kriget mellan gerillorna och staten böljar fram till 80-talet då många av de mindre utarmade gerillorna hamnar i fredsförhandlingar med staten. De får återgå till det civila livet och bilda egna partier som kan vara med de stora pojkarna och gnabbas om statsmakten. Även en relativt stor del av FARC avmobiliseras och skapar partiet UP (Patriotiska Unionen). Senare, främst under 90-talet skulle många av dessa avmobiliserade uppsökas och mördas av paramilitären. Fett sne steg där.

Iom att de härskande borgarna tydligen inte vill dela med sig av kakan på lika villkor så trappar gerillan upp sina aktiviteter. Idag bekrigar man varandra för kontroll över statsapparaten och ekonomin. Gerillans sociala bas har reducerats till ett minimum (dock fortfarande närmare bönder o arbetare än paras, snutar o militär) och man är helt enkelt ännu en grupp byråkrater som försöker ta kontroll över våra liv medels våld och byråkrati. O med våra liv menas rikedomarna som kan pressas ur våra trötta kroppar.

Knaaket

Droghandeln blev stor först under 70-talet i colombia. Det var främst på nordkusten som odlingarna och produktionen av marijuana explosionsartat bredde ut sig i vad som kallats ‘Fiebre Marimbera’ (Gräsfebern). Drogproduktionen blev så stor att USA kände sig tvingat att göra sin första intervention. Man besprutade enorma områden med växtgiftet ‘Paraquat’ vilket ledde till en rejäl naturkatastrof. Folk som levde i de besprutade områdena blev sjuka och alla andra odlade grödor även de ut.

Under slutet av 70-talet börjar även kokainet flöda ut ur landet, främst till USA, och de viktigaste distributionsnätverken upprättades. Ur dessa uppstod sedan de stora drogkartellerna med Medellinkartellen som den ledande. Den hade sin bas i de mellersta delarna av Magdalenafloden där de två största knarkbaronerna, Pablo Escobar aka ‘El Patron’ och Gonzalos Rodriguez Gacha aka ‘El Mexicano’, hade sina befästa högkvarter. Det första svinet stod för de skolor som utbildade ‘sicarios’ (lejda mördare), säkerheten i städerna och logistiken och distributionsnätverken. Svin nummero dos stod för säkerheten på landsbygden eftersom han var ledare för de paramilitära styrkorna i området. Han hade nära kontakter med en annan storgalt i kartellen: Fidel Castano, aka ‘Rambo’ en rabiat anti-kommunist som organiserade paramilitära styrkor i Cordoba och Uraba, områden nära gränsen till Panama (Han kom även att vara drivande i bildandet av AUC — united self-defence groups of Colombia). Dessa styrkor var vid den här tiden de viktigaste i landet. De hyrde in israeliska legoknektar för att träna sina styrkor glatt påhejade och stödda av de stora bananbolagen och rika ranchägare i området.

Det hela startade som ett sätt för kapitalisterna att försvara sig mot gerillans beskattning av deras produktion genom ‘vacuna’ (vaccin), som var en skatt på boskapsuppfödning, och ‘boleteo’ (försäkring) som var en skatt på ekonomiska aktiviteter i städerna och handel. Gerillan drog även in mycket pengar genom kidnappningar och utpressning av rika personer.

Paramilitären har alltid varit direkt inblande i knarkproduktionen/-handeln medan gerillan mest sysslat med att beskatta verksamheten.

Även militären och statsapparatens byråkrater är rejält insyltade i droghanteringen. En regering fick stora problem med relationerna till USA eftersom det kom fram att deras valkampanj sponsrat med stora mängder pengar från drogkartellerna. Det gick så långt att man drog in den dåvarande presidentens USA-visum vid sidan av tre av Colombias högsta generaler eftersom de var kopplade till droghandeln. Ett annat exempel är när flera sädningar med heroin upptäcks i några av flygvapnets transportplan.

Att det bråkas så mycket om knarket beror på att det är en av få sektorer i Colombia som är riktigt lönsamma. Det finns stora pengar att hämta.

Fredssamtal

Regeringen har haft fredsamtal med FARC i regionen San Vicente Del Caguan. Detta är ett djungelområde som kontrolleras helt av gerillan och är lika stort som Schweiz. FARC vill ha en total avmobilisering av paramilitären, att privatiseringen av statligt ägda företag stoppas och att alla naturresurser o dessas utvinning nationaliseras. Staten vill att FARC lägger ner sin verksamhet med kidnappningar och beskattning... O inget har hänt. Inte så konstigt. Staten vill ha in mer kapital i landet och säljer där med ut allt den kan. Man försöker helt enkelt anpassa ekonomin för att klara konkurrensen med alla andra stater. Gerillan är en stat i staten som vill fortsätta vara en stat. En stat behöver stålars till sina trupper och byråkrati. (kommer la inte hända nåt förns FARC får bli en del av landets byråkrati...)