Skillnad mellan versioner av "George Orwell"

Versionen från 25 maj 2008 kl. 13.46

George Orwell föddes den 25 juni 1903 i Motihari, ett område i östra Indien som ligger knappt femtio mil från Burma – där Orwell skulle komma att arbeta som polis tjugo år senare. Han hade två systrar – en var fem år äldre än han, och en fem år yngre – men stod dem aldrig särskilt nära. Föräldrarna tillhörde den brittiska medelklassen, båda anställda vid Indian Civil Service, och i själva verket var Orwell döpt till Eric Arthur Blair. Sin pseudonym började han använda 1933.

Orwell skickades 1911, vid väldigt ung ålder, tillbaka till England för att påbörja sin utbildning. Han kom in som frielev på Eton, men stod inte ut med snobbandan. Efter att ha tagit sin examen vid arton års ålder kom han att tillbringa sina följande fem år (1922-27) i Burma, som officer i Indian Imperial Police eftersom hans familj inte kunde betala för universitetet.

Tiden i Burma fick honom att avsky imperialismen, och när han 1927 återvände till England på permission bestämde han sig för att begära avsked och att bli författare. Han har använt sig av sina upplevelser i Burma i romanen Dagar i Burma från 1934 och i essäer som A Hanging från 1931 och Shooting an Elephant från 1936.

1928 flyttade Orwell till Paris i hopp om att försörja sig som frilansskribent. Eftersom framgångarna uteblev blev han tvungen att ta olika skitjobb, något som han senare beskrev i sin första bok Nere för räkning i Paris och London från 1933. Han flyttade 1929 sjuk och utfattig tillbaka till England och slog sig ned i sina föräldrars hus i Suffolk. Han arbetade på det som skulle bli Dagar i Burma (1934) och skrev regelbundet i tidskriften New Adelphi. Under tiden gav han sig ofta ut som luffare för att samla material till det som nu blivit ett projekt om samhällets fattigaste. Nere för räkning i Paris och London blev färdig 1932 och publicerades 1933. Han antog pseudonymen George Orwell alldeles innan boken kom ut, efter att ha ratat tre andra pseudonymer: Kenneth Miles, H Lewis Allways, and PS Burton.

Han arbetade också en tid som skollärare, något som han använde till sin nästa roman A Clergyman's Daughter från 1935, vilken han skrev efter att hans dåliga hälsa tvingat honom att sluta som lärare. Han arbetade sedan en tid på ett antikvariat medan han skrev Leve aspidistran som kom ut 1936.

Socialist och Spanienfrivillig

I början av 1936 fick Orwell i uppdrag av den socialistiska bokförläggaren Victor Gollancz på Left Book Club att skriva en skildring av fattigdomen bland arbetarklassen i norra England efter den stora depressionen. Boken gavs ut 1937 och bar namnet Vägen till Wigan Pier. Den första halvan av boken är en verklighetsskildring av de sociala förhållandena som Orwell träffade på under sina rundturer i Lancashire och Yorkshire. Den andra halvan av boken är en lång essä i vilken Orwell berättar om sin uppväxt och sin politiska utveckling. Gollancz fruktade att den andra halvan av boken skulle göra läsarna vid Left Book Club upprörda, så han lade till ett förmildrande förord innan boken gavs ut. Detta gjordes bakom ryggen på Orwell som då befann sig i Spanien.

Likt många andra européer anslöt sig nämligen Orwell till de som tog sig till spanien för att slåss för socialismen. Han hamnade i 1936 i P.O.U.M (Partido Obrero de Unificación Marxista), en milisstyrka för medlemmar i ett spanskt oppositionellt kommunistiskt pari (halv-trottar). Här stred han med vapen i hand och lärde sig samtidigt vad "spanska inbördeskriget" igentligen var. Vad kommunismen verkligen är. Hur kommunister och liberaler hand i hand först och främst kämpade mot revolutionen. Mot arbetare och bönder som tagit kontrollen över sina egna liv och börjat bygga något nytt. Hur demokrati och fascism är två olika sidor av samma mynt; kapitalismen. Orwell började delta i kampen mot kommunisternas terror och förföjelse. Efter en kort tid var han tvungen att fly landet för att inte bli mördad av de röda bödlarna.

Han fick även upp ögonen för hur antifascismen används för att slå ner upproriska arbetare och bönder. Mot bakgrund av detta förutsåg han hur fascismen hemma i England sakta skulle krypa fram i och med ett stort krig mot fascismen. Det som blev andra världskriget och den Engelska krigsekonomin. Följande bevingade ord visar kärnan i hans klarsyn:

"Att sätta upp den borgliga demokratin mot fascismen är nonsens. Att slåss mot fascismen för demokratin är att slåss för en form av kapitalism mot en annan."

Journalist på heltid

Senare under hans relativt korta liv, arbetade Orwell som journalist, och fortsatte att med allt större skärpa angripa och demaskera det totalitära i kapitalismen. De nya röda byråkratkasterna och deras centralt planerade kapitalism (socialism). Fötrycket, terrorn och isoleringen som kännetecknar alla kontrarevolutioner. Stålklacken som knäcker våra ryggar när vi försöker räta på oss. Orwells egna upplevelser tillsammans med historier från ryssland och andra "arbetarstater" blev till en av hans mest lästa böcker. Djurfarmen (1945), en slags modern djurfabel om revolutionen och dess nederlag. Boken påbörjades 1943 när Sovjetunionen var hyllad i England och USA på grund av dess roll som allierad i andra världskriget. Detta gjorde att det var svårt att få boken publicerad och den utkom inte förrän i augusti 1945 då kriget i princip var över. Samma år som Animal Farm gavs ut avled Orwells första fru av komplikationer under en canseroperation.

Efter sin framgång med Animal Farm skaffade sig Orwell en sommarstuga på skotska Hebriderna eftersom öns milda klimat och avståndet från London gjorde att han kunde fortsätta skriva trots sjukdomen. Hans hälsa blev inte bättre av att han rökte, och rökningen steg under filandet på det motspänstiga manuskriptet till det kommande storverket 1984. I tre år höll han på med denna roman, och när manuset var klart orkade han inte längre resa till London. Han bad förlaget om en sekreterare för att slutföra manuskriptet men fick ingen. Själva renskrivningen däruppe utan värme och elljus höll på att ta kål på honom.

Efter allt slit så ligger en av de mest skrämmande och välgjorda skildringarna av det totalitära samhället upp till dagens dato färdig. Där han i klara färger målar en dyster bild av livet under det byråkratiska styret i en tänkbar framtida stat. Huvudpersonen Winston Smith lever det strömlinjeformade livet som tjänsteman i byråkratin. Hans jobb är att skriva om "felskrivna" artiklar och texter. Dvs få allt att stämma med partilinjen. Men Winston drömmer om något annat. Han börjar sträva efter friheten, stöter in i burens galler och får känna på hur långt halskedjan räcker. Det blir en resa igenom en polisstat med allt vad övervakning och historierevision heter. En rädslans och terrorns symfoni. Det totala nederlaget.

Men när 1984 slutligen publiceras väckte den omedelbar sensation. Samma år – 1949 – gifte Orwell om sig med Sonia Brownell, som hjälpte honom att ta hand om sin adopterade son.

Den 21:a januari nästa år var Orwell i färd med att bege sig till ett sjukhus i Schweiz för behandling av sin sjukdom, men fick en blödning och avled. Han blev inte ens 47 år gammal.

Böcker

• Nere för räkning i Paris och London (Down and Out in Paris and London), 1933
• Dagar i Burma (Burmese Days), 1934
• A Clergyman's Daughter, 1935
• Leve aspidistran (Keep the Aspidistra Flying), 1936
• Vägen till Wigan Pier (The Road to Wigan Pier), 1937
• Hyllning till Katalonien (Homage to Catalonia), 1938
• Snappa efter luft (Coming Up for Air), 1939
• Djurfarmen (Animal Farm), 1945
• 1984 (Nineteen Eighty-Four), 1949

Artiklar och annat gött

• Spilling the Spanish beans, 1937 (Länk)
• Looking back on the Spanish War, 1943 (Länk)
• Politics and the English Language, 1946 (Länk)

För komplett sammanställning och läsning av digitaliserade alster se wikisource och Engelska Wikipedia