Skillnad mellan versioner av "Eino Hanski"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | [[Bild:Eino_Hanski.gif|right]]Eino Hanski föddes i Leningrad 17 Juli 1928 och dog 17 Augusti 2000. Hans far var finsk arbetare som 1921 flydde undan förföljelsen av kommunister i Finland. Modern var karelska. Eino Hanskis modersmål var ryska. | + | [[Bild:Eino_Hanski.gif|right|thumb]]Eino Hanski föddes i Leningrad 17 Juli 1928 och dog 17 Augusti 2000. Hans far var finsk arbetare som 1921 flydde undan förföljelsen av kommunister i Finland. Modern var karelska. Eino Hanskis modersmål var ryska. |
Med sin mor och syster tvingas han fly från det av tyskarna belägrade Leningrad. Flykten undan svält, krig och förföljelse tar honom via Ukraina, Polen och Finland slutligen till Sverige 1945. Belägringen och flykten därifrån beskriver han levande och medryckande i romantriologin ''[[Hanski, Eino: De långa åren|De långa åren]]''. | Med sin mor och syster tvingas han fly från det av tyskarna belägrade Leningrad. Flykten undan svält, krig och förföljelse tar honom via Ukraina, Polen och Finland slutligen till Sverige 1945. Belägringen och flykten därifrån beskriver han levande och medryckande i romantriologin ''[[Hanski, Eino: De långa åren|De långa åren]]''. | ||
Versionen från 1 februari 2008 kl. 18.23
Eino Hanski föddes i Leningrad 17 Juli 1928 och dog 17 Augusti 2000. Hans far var finsk arbetare som 1921 flydde undan förföljelsen av kommunister i Finland. Modern var karelska. Eino Hanskis modersmål var ryska.
Med sin mor och syster tvingas han fly från det av tyskarna belägrade Leningrad. Flykten undan svält, krig och förföljelse tar honom via Ukraina, Polen och Finland slutligen till Sverige 1945. Belägringen och flykten därifrån beskriver han levande och medryckande i romantriologin De långa åren.
I Sverige kom han att bosätta sig i Göteborg. Sysselsättningarna varierade. Eino Hanski försörjde sig i perioder som skogarbetare, industriarbetare (bland annat på SKF) och hamnarbetare, han har jobbat på ungdomsgård, som fotograf och förestått vandrarhem.
I Masha-serien berättar han sin föräldragenerations historia. De som reste sig, gjorde 1917 - Ryska revolutionen och sen fick leva under dess likmaskar, de nya herrarna.
Eino Hanski böcker kretsar kring människor, ofta människor i historien. Människor i gemenskaper, små eller stora, som på olika sätt sätter varandra före systemet, hotet, staten eller arbetet.
Bilden av Sovjetunionen, och indirekt Sverige, nyanseras utan verken hyllningsrop eller skräckberättelser i Eino Hanski i Sovjet och i Onda själar
I Brödrabataljonen utgår Eino Hanski från egna och andras erfarenheter, efterforskningar och intervjuer, för att teckna en berättelse om några Ingermanländares öden under Andra världskriget. Han arbetade även på en bok om svenska motståndsmän i nazistiska Norge.
Eino Hanski har även skrivit pjäser och skulpterat (bland annat en staty av Evert Taube i Göteborgs hamn).
Författaren var anmärkningsvärt nog ordblind.
Böcker
- Den långa vintern. Skönlitterär skildring av belägringen av Leningrad
- Den långa resan. På flykt undan krig, svält och förföljelse i Ryssland under andra världskriget.
- Den långa väntan. På flykt från Ryssland till Finland under Andra världskriget.
- Revolutionens barn. Skönlitterär skildring av åren från 1905 fram mot ryska revolutionen.
- Timmar av frihet. Skönlitterär skildring av tiden runt ryska revolutionen.
- Barfota miljonärer. Skönlitteratär skildring om livet i Petrograd 1921-24.
- Levande skuggor. Skönlitterär skildring av Petrograd under åren 1924-34.
- Drömlös. Skönlitterär skildring av Leningrad från 1938-41.
- Brödrabataljonen. Ingermanländare som tvingas kriga för både Sovjet och Finland under Fortsättningskriget.
- Eino Hanski i Sovjet. Dokumentär skildring av 70-talets Sovjetunionen.
- Onda själar. Skönlitterär skildring av ett sovjetiskt mentalsjukhus på 70-talet.
