Skillnad mellan versioner av "George Orwell"

Versionen från 25 maj 2008 kl. 10.17

George Orwell föddes den 25 juni 1903 i Motihari, ett område i östra Indien som ligger knappt femtio mil från Burma – där Orwell skulle komma att arbeta som polis tjugo år senare. Han hade två systrar – en var fem år äldre än han, och en fem år yngre – men stod dem aldrig särskilt nära. Föräldrarna tillhörde den brittiska medelklassen, båda anställda vid Indian Civil Service, och i själva verket var Orwell döpt till Eric Arthur Blair. Sin pseudonym började han använda 1933.

Orwell skickades 1911, vid väldigt ung ålder, tillbaka till England för att påbörja sin utbildning. Han kom in som frielev på Eton, men stod inte ut med snobbandan. Efter att ha tagit sin examen vid arton års ålder kom han, något överraskande, att tillbringa sina följande fem år (1922-27) i Burma, som officer i Indian Imperial Police. Denna upplevelse fick senare sitt uttryck i romanen Dagar i Burma (1934). Hans första bok var emellertid den självbiografiska Nere för räkning i Paris och London (1933), som skildrar – ömsom omskakande, ömsom komiskt – de år av självpåtagen fattigdom Orwell genomlevde efter att ha lämnat Burma för att påbörja sin författargärning.

Under trettiotalet gav Orwell ut ytterligare tre romaner: A Clergyman's Daughter (1935), Leve aspidistran (1936), samt Snappa efter luft (1939). Hans två största verk under perioden var emellertid dokumentära, och växte fram ur hans hat mot kapitalismen och dess försvarare. Vägen till Wigan Pier (1937) är en detaljerad studie av arbetslösa och närmast utarmade kolgruvearbetare i norra England, och Hyllning till Katalonien (1938) berättar om författarens upplevelser under det spanska inbördeskriget.

Likt många andra européer anslöt sig nämligen Orwell till de internationella brigader som tog sig till spanien för att slåss för socialismen – i Orwells fall 1936. Han hamnade i P.O.U.M, en milisstyrka för medlemmar i ett spanskt oppositionellt kommunistiskt pari. Här stred han med vapen i hand och lärde sig samtidigt vad spanska ibördeskriget igentligen var. Vad kommunismen verkligen är. Hur kommunister och liberaler hand i hand först och främst kämpade mot revolutionen. Mot arbetare och bönder som tagit kontrollen över sina egna liv och börjat bygga något nytt. Hur demokrati och fascism är två olika sidor av samma mynt; kapitalismen. Orwell började delta i kampen mot kommunisternas terror och förföjelse.

<blockqoute>"Att sätta upp den borgliga demokratin mot fascismen är nonsens. Att slåss mot fascismen för demokratin är att slåss för en form av kapitalism mot en annan."<blockqoute/>

Senare under hans relativt korta liv, arbetade Orwell som journalist, och fick en alltmer skeptisk inställning till kommunismens metoder. När västländerna nåddes av nyheter om de grymheter och det förtryck som utövades av Josef Stalins regering ansåg många, inklusive Orwell, att kommunismen svikit sina hoppfulla ideal. Denna uppfattning är huvudtemat i Animal Farm (1945), en slags modern djurfabel.

Samma år som Animal Farm gavs ut avled Orwells första fru av komplikationer under en mindre operation. Orwell förklarade hennes död med sänkt motståndskraft på grund av kriget; de hade båda konsekvent avstått från en del av sina matransoner för att ge till barn, och följaktligen hade deras hälsa påverkats.

Orwells två mest välkända böcker är politiska satirer, som reflekterar hans livslånga misstro till totalitära regimer, vare sig de är vänster- eller högerorienterade – förutom den redan nämnda Animal Farm, även Nineteen Eighty-Four (1949). Den senare ger en dyster bild av livet under det inkräktande, byråkratiska styret i en tänkbar framtida stat. Huvudpersonen Winston Smith längtar efter ett bättre liv, men han krossas utan större ansträngning av den fruktade Storebror (Big Brother) och dennes Tankepolis (Thought Police). Nineteen Eighty-Four är, likt Animal Farm, en varning för den möjliga uppkomsten av en mardrömslik, totalitärt styrd framtid.

   På varje våning, mitt emot hisstrumman, tittade affischen med det väldiga ansiktet på honom från väggen. Det var en bild av det slaget vars blick ser ut att följa med ens rörelser. STOREBROR SER DIG lydde texten nertill.

I sin artikel Why I Write (”Varför jag skriver”), förklarade Orwell:

   Varje rad av seriöst verk som jag nedtecknat sedan 1936 har skrivits, direkt eller indirekt, i protest mot autokrati... Animal Farm var den första bok i vilken jag försökte, med fullt medvetande om vad jag gjorde, att smälta samman politiska avsikter och konstnärliga avsikter till en helhet.

De båda romanerna gav Orwell sin efterlängtade publika framgång, och ledde till hans i stort sett enda erkännande som författare. Under Andra världskriget skrev Orwell varje vecka ett politiskt inlägg för radio, avsett som motvikt till den tyska och japanska propagandan i Indien. Detta arbete för BBC (utgivet i samlingarna George Orwell: The Lost Writings, och The War Commentaries) gav honom grundliga erfarenheter av byråkratiskt hyckleri. Många anser att dessa gav inspirationen till hans uppfinnande av ”nyspråket”, det sanningsförnekande språk som infördes av Storebrors regering i Nineteen Eighty-Four.

Efter sin framgång med Animal Farm skaffade sig Orwell en sommarstuga på skotska Hebriderna. Där arbetade han under primitiva förhållanden, och led sedan en tid tillbaka av lungtuberkulos. Hans hälsa blev inte bättre av att han rökte, och rökningen steg under filandet på det motspänstiga manuskriptet till det kommande storverket Nineteen Eighty-Four. I tre år höll han på med denna roman, och när manuset var klart orkade han inte längre resa till London. Han bad förlaget om en sekreterare för att slutföra manuskriptet men fick ingen. Själva renskrivningen däruppe utan värme och elljus höll på att ta kål på honom.

Men när Nineteen Eighty-Four slutligen kom till London väckte den omedelbar sensation. Samma år – 1949 – gifte Orwell om sig med Sonia Brownell, som hjälpte honom att ta hand om sin adopterade son.

Den 21:a januari nästa år var Orwell i färd med att bege sig till ett sjukhus i Schweiz för behandling av sin sjukdom, men fick en blödning och avled. George Orwell, en av vårt århundrades viktigaste och mest inflytelserika författare, blev inte ens 47 år gammal.

Under hela sin livstid ifrågasatte Orwell alla ”officiella” eller ”accepterade” versioner av historieskrivningen. Vid krigsslutet uttryckte han sin skepsis för de Allierades redogörelse för händelser under kriget, och ställde följande fråga i sin bok Notes on Nationalism: ”Om frihet betyder något överhuvudtaget, måste den också innebära rätten att berätta för människor vad de egentligen inte vill höra... Är det sant vad gäller gasugnarna i Polen?”

Bland hela Orwells livsverk, har Nineteen Eighty-Four haft störst betydelse för bilden av den historiska revisionismen. En pionjär inom området, Harry Elmer Barnes, skrev en viktig essä – How ’Nineteen Eighty-Four’ Trends Threaten American Peace, Freedom, and Prosperity – som framhöll den profetiska innebörden hos Orwells klassiker. Barnes förkunnade att:

   Orwells bok är det mest skarpsinniga och genomträngande verk som i denna generation framställts om nuvarande trender i nationell och internationell politik. Att diskutera nutida världstrender utan hänsyn till den Orwellska referensramen kan jämföras med att skriva om biologi utan att ta hänsyn Darwin, Mendel och De Vries...

Orwells anseende grundar sig inte enbart på hans politiska slughet och skarpa satirer, utan även på den häpnadsväckande rena berättarstilen och hans storartade essäer, vilka kan räknas bland de bästa som någonsin skrivits. Politics and the English Language (1950), som sammankopplar envälde med språkligt förfall, har haft stort inflytande. Den av fyra volymer bestående Collected Essays, Journalism, and Letters of George Orwell gavs ut 1968.

Böcker

• Nere för räkning i Paris och London (Down and Out in Paris and London), 1933
• Dagar i Burma (Burmese Days), 1934
• A Clergyman's Daughter, 1935
• Leve aspidistran (Keep the Aspidistra Flying), 1936
• Vägen till Wigan Pier (The Road to Wigan Pier), 1937
• Hyllning till Katalonien (Homage to Catalonia), 1938
• Snappa efter luft (Coming Up for Air), 1939
• Djurfarmen (Animal Farm), 1945
• 1984 (Nineteen Eighty-Four), 1949