Rudqvist, Anders: Peasant struggle and action research in colombia

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök

Peasant struggle and action research in colombia är en avhandling av Anders Rudqvist skriven 1986. Den undersöker hur bondekamp och "action research" vävts samman i Colombia under 70-talet. Han börjar med att grundligt gå igenom de båda företeelserna i allmänhet innan han analyserar specifikt hur de vävdes samman i regionerna Córdoba och Sucre. En stor del av handlingen går igenom olika gubbars syn på det här med jorden och bönderna i kapitalismen. Mycket marxister blir det. Teorin är som för de flesta akademiker nästintill ett självändamål. Har man lite is i magen är det ju bara att skumma eller helt sonika bläddra förbi de kapitlen.

Action research sprang fram på universiteten som ett uppror mot dess kunskapande i de härskande klassernas tjänst. Radikala studenter, lärare och forskare (ofta unga) som ville förändring. O inte vara simpla instrument åt borgerskapet. Man klagade på att det inte fanns något tänk runt klass, motsättningar eller folkligt deltagande på de förstoppade institutionerna. De avslöjade flera stora "socioekonomiska undersökningar" som styrda och backade av USA med enda syfte att förstå uppror och oroshärdar i landet för att kunna kväsa dem (plan simpático i Colombia o Camelot projektet i Chile). Forskarna begick självkritik (vilket var jävligt inne på den här tiden) av sig själva i sin yrkesroll i systemet (Holabalo på universiteten mao). De gav sig på de akademiska dogmer som skall hålla forskarna vid sin plats lydiga och villiga. De bestämde sig för att "producerandet av kunskap förändrar studieobjektet som förändrar produktionen av kunskap". De som studerades skulle alltså aktivt delta i forskningen och ett ömsesidigt utbyte upprättas. Bli instrument för de förtrycktas kamp.

Fokus på Roscas forskning med Asociacion Nacional de Usuarios Campesinos (ANUC) 1970-1975.

ROSCA föreslog att bönderna (småbönder, jordlösa, lantarbetare osv.) skulle organisera sin produktion självständigt: Bastioner för böndernas självorganisering. (Baluartes de Autogestión Campesina). Kommunitära landsbyggdsföretag (empresas comunitarias rurales)

ROSCA (forskning nånting nånting Action) startades som en stiftelse i Bogotá 1970 av ett gäng antropologer, sociologer och ekonomer. Action research projekt drogs igång 1972 tillsammans med grupper av indianbönder i Cauca och Tolima, tillsammans med afrocolombianer i städer, på landsbyggd, i Cali och utmed stillahavskusten. Målet var att utveckla nya metoder (forskning & aktioner) för att göra kampen för social rättvisa och självstyre effektivare; att göra studiet av den Colombianska verkligheten till ett avstamp för social, politisk och ekonomisk aktion. Gynna och stödja en bångstyrig folklig kultur. "De sociala vetenskaperna måste tjäna folkets syften i motsättning till imperialismens och jordägaroligarkins exploatering". Man måste alltså arbeta för en genomgående omvandling av samhället till de exploaterade klassernas fördel. Forskningen måste bli en dialog och gemensamt lärande mellan forskarna och den utvalda gruppen (social rörelse).

Metod: Först tas kontakter med gruppen (nyckelgruppen) i fråga. Sedan samlar man tillsammans in information för att få en första bild av läget och ha något att utgå ifrån. Ett "initalgräv" som vi på wikin skulle kalla det. När man har lite att gå på så görs:

1.) en analys av klass-strukturer/-sammansättning i den aktuella regionen. Huvudaktörer och de viktigaste områdena identifieras.
2.) Utifrån den här informationen så klurar man ut olika angreppssätt och teman som borde studeras (beroende på nyckelgruppens medvetande/aktivitet).
3.) Sedan så grävs de historiska rötterna till de motsättningar klasskampen i regionen snurrar runt fram.
4.) Slutligen återförs frukterna av grävet till nyckelgrupperna för att de ska få ytterligare klarsyn och bättre kunna agera effektivare i sin kamp.
För att genomföra projektet korrekt o få största möjliga genomslag så är det viktigt:
a.) att forskningsprojektet/grävet görs tillsammans med nyckelgrupperna och deras "executive action organs".
b.) att kunskapsproduktionen och dess tekniker är riktade i huvudsak mot dessa och uttryckt på deras eget språk. Att skrivandet görs tillsammans och forskarnas skillz expropieras av grupperna.
c.) att fixa tillgång till kommunikationsmedel och bilda ett nytt språk som är ärligare än tidigare forskares.
d.) att de kunskaper man kommer fram till skall testas direkt mot verkligheten. Utvärderas efter hur användbara de är för nyckelgrupperna i sitt arbete med att forma och utveckla sitt klassmedvetande och öka sin organisationsstyrka.

I grävet så utgick forskarna ifrån gruppernas "regionala medvetande" dvs deras egna tankar och förståelse av sin situation och historia. Genom att samla in en massa olika berättelser som cirkulerade bland folk kunde de börja ett kritiskt återtagande av historien. Gräva fram folks egen historia. I den här processen så dissar ROSCA olika "avantgarden" och de intellektuellas försök att påföra folk en färdig historia med enbart syfte att kontrollera och styra.

Ständig återkoppling (devolución sistemática).

Aktivt deltaga i nyckelgruppernas kamp. Rådgivande - Inte bygga partiet. Fria marxistiska (vetenskapliga). Praktiskt tillämpa marxismen i sociala kamper. Deras metod det viktiga, inte stelbenta doktriner.

De arbetade främst med bönder och beskylldes för att strunta i allt annat (Campesimism). Stora utvärderingar av sina insatser.

(brister: De såg dock bönderna som liktydiga med deras ledare i organisationer)