Ture Blom

Ture Blom föddes 6 april 1902 vid Svanå bruk i Västermanland där fadern var svinskötare och modern då som förtiårig en redan utsläpad statarhustru. Han hade som nyfödd varit ett ovanligt klent barn, som i arbetarklassens över flöd på nya tillskott inte ansetts särskilt livsduglig. Men han repade sig. Fadern missbrukade sprit även för den tidens arbetare ovanligt hög grad. Men direkt svält behövde familjen på sex medlemmar inte göra. Bibeln och några kolportageromaner utgjorde husets hela bokbestånd. Som sexåring lärde Ture sig av en syster att läsa och under folkskoletiden tjänade han om somrarna som vallpojke åt bönderna. Efter ett kort mellanspel som dräng kom han som fjorton åring in i skogsindustrin, vid ett skogsverk. Några år senare övergick han till bergmansindustrin vid Surahammars järnverk.

Nykterhetsföreningen, arbetarrörelsen och idrottsrörelsen kom att bli stationer på hans väg. Han läste Jack London och tävlingsåkte på cykel. 1930-31 gick han påbrunnviks folkhögskola. Fråmn och med den tiden såg han hur en en del av hans kamrater avancerade inom folkrörelserna ellerejest i samhället. 1931 kom han till stockholm som arbetslös, gifte sig på "stockholmska" med Rut, en fackligt verksam sömerska. De bägge hadde då varsitt barn att bidra till. 1931 blev han lagerarbetare vid det stora bokförlaget (vilket är?) och kom att stanna vid det långa packningsbordet i över tretti år, resten av sitt liv. Hans skrivande förändrade inte hans liv som knegare.

Sina första böcker gav han ute på det lilla arbetarförlaget federativs. Den mest bytande boken "Vägen till boken" som är Tures självbiografi gavs av Folket i Bilds förlag men utan både utgivningsdatum och tryckort vilket var åtalbart enligt tryckfrihetsförordningen.

En bjärt motsättning i Ture Bloms liv var alltså att han, litteratur älskaren, den "intellektuelle" och mycket belästa kroppsarbetaren, i över tre decennier stod på gårdssidan och packade in läroböcker, världslitteratur jämte Sigge Stark, medan de intellektuella höll till på gatsidan. Innan wellpappen kommit i bruk hade han slagitsönder och fördärvat sina händer vid att forma denstyva pappen kring bokpaketen.

dog 1969

Utgivning

• Timrets proletärer (med illustrationer av Mille Foerster), Federativs, 1937.
• Sigge Stark och den litterära smaken, Artikel ursprungligen publicerad i Beklädnadsfolket 5/1944.
• Rudolf Värnlund : en arbetardiktares liv och verk/Arbetardiktens Hamlet: Rudolf Värnlund, Frilansen, 1946.
• I ett järnbruk, Federativs, 1946.
• Vägen till boken, Folket i Bild, 1959 (1951 enligt Lo-Johansson).