Orwell, George: Vägen till Wigan Pier
Den andra halvan av boken är en lång essä i vilken Orwell berättar om sin uppväxt och sin politiska utveckling. Det är brännande kritik mot snobbar, litteraturkritiker, insnöade marxister och sandaljesusar inom rörelsen. En revolutionär socialistisk rörelse sätts som enda motmedlet mot en framtida fascism. Han ger sig även på socialisternas oreserverade maskindyrkan, stöd till sovjet och verklighetsfrånvända tes travande. Vad hände med friheten och jämlikheten som är socialismens kärna frågar han sig. Orwell ser socialisterna som det största hindret för en socialistisk rörelse. Har har fokus på medelklassen eftersom det är därifrån han själv kommer. Om inte medelklassen vins över till socialismen så kommer de flockas till fascismen och göra den till en massrörelse. Gollancz fruktade att den andra halvan av boken skulle göra läsarna vid Left Book Club upprörda, så han lade till ett förmildrande förord innan boken gavs ut. Detta gjordes bakom ryggen på Orwell som då befann sig i Spanien.
