Arvid Rundberg

En rund o gla Arvid Rundberg (th) tillsammans med intervjuobjekten Fritz och Erna i deras hem hösten 1977.

Arvid Rundberg, född 30 augusti 1932 på Wäddö (Östermalm) i Stockholms län, känd för sin serie böcker "En arbetares memoarer", vilka han skrev baserade på egna intervjuer med arbetare i olika länder. Fadern var pianist och operasångare, senare musikkritiker och sångpedagog. Arvid bröt tidigt med sin borgerliga uppväxtmiljö och gick till sjöss vid 15 års ålder. Där träffade han en massa radikala sjömän som puttade honom i socialistisk riktning. Blev senare journalist, författare och partikommunist. Han skrev också filmmanus och medverkade med roller i ett par filmer. Medlem i VPK.

Rundberg har varit aktiv i Förbundet Sverige-Sovjetunionen och styrelseledamot i den sovjetvänliga Svenska Fredskommittén. Efter Sovjets invasion av Afghanistan hävdade han att "ett entydigt fördömande av Sovjetunionens 'invasion' (är) att backa upp den av USA dirigerade kontrarevolutionen, att bortse från faktiska ekonomiska och sociala förhållanden i Afghanistan, att vända det afghanska folkets befrielsekamp ryggen." Efter ett besök i Afghanistan påstod han att gerillan bara består av "c:a 2000 ligor av terrorister" som mördar skolbarn, läkare och mullor. "Det är bara när det är fråga om någon större gränsövergång som Sovjet hjälper till."

Åkte på stryk av Cornelis Vreeswijk på restaurang Latona. Blev ledsen i ögat så han polisanmälde o krävde 5000 kr i skadestånd från vissångaren (som fick pröjsa och göra några månader på vatten och bröd 1975).

-Ja han fick sina pengar. Fast jag känner den där salongsbolsjeviksskojaren ganska väl. När han blir packad så sätter han sig ner och lirar Wagner. Mer än så behöver jag väl inte säga om Arvid Rundberg. Muttrat en förbannad Cornelis Vreeswijk i en intervju med Jan Guilou.

Delvis saxat ifrån http://sv.wikipedia.org/wiki/Arvid_Rundberg

Böcker

• En svensk arbetares memoarer, 1973.
• En rysk arbetares memoarer, 1975.
• En engelsk arbetares memoarer, 1977.
• En tysk arbetares memoarer, 1978.