Rebellrörelsen

Från Polkagriswiki
Version från den 12 december 2008 kl. 01.55 av Kurtake (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök

En masspsykos som åderlät den nya extremvänstern (KFML, Clarté, FNL mfl) på sin unga och studerande proselyter. Ledda av en förläst spansk stukatör som hängt i kina under kulturrevolutionens första år så bildades under 1967 en sekt av aldrig utan för den religösa svängen tidigare skådad världsfrånvändhet. Man isolerade sig i små celler där all individualitet utplånades. Man sysslade konstant med bikt och självspäkning via "självkritik". rörelsen kollapsade i kaos samma år som den föddes.

Förlopp

1967 splittrades Sveriges stora vänsterparti, SKP (1921), i två. Utbrytarna tyckte partiet blivit för mossigt och sossigt. Det var många av de unga och nya medlemmarna som ville ha nyordning. De hade drivits in partiet av den begynnande ungdomsrevolten och vietnamrörelsen (vilket även partiets radikaler kontrollerade).

Kina och Maoismen var vid den här tiden heta grejor i bland de unga och radikala i partiet. Dels hade de tagit ställning för Kina i dess käbbel med Sovjet. Dels så lät sig många i deras led inspireras av Mao´s pampiga kulturrevolutionen (1966) där betongarslen och grå byråkrater rensades ut för att ge utrymme till "nya friska krafter". Iaf på pappret. Vart ju egentligen Mao som kände sin makt kringskuren av de andra partipamparna och beväpnade radikala ungdomar i städerna och med deras hjälp röjde ut sina motståndare. Det kommunistiska studieförbundet Clarté, som radikaliserats rejält under 60-talet, anordnade vid den här tiden en resa till Kina där de besökande fick begapa spektaklet, blev frälsta och förde med sig evangeliet hem. Studieförbundet var en träffpunkt för flera av de radikala inom SKP, studentrörelsen och vietnamrörelsen.

De lite mer luttrade tyckte Stalin´s regim under de tidiga åren i sovjet var the shit. Dagens sovjet hade urartat och deras Kina vurm byggde mest på att Kineserna vägrat underkasta sig Moskva.

Med Mao och Stalin som stöd bröt sig alltså radikalerna sig loss och bildade, på en liten grupp ledande radikalers initativ, Kommunistiska Förbundet marxist-leninisterna (KFML) 1967. Nu skulle ett äkta revolutionärt parti byggas. För att allt skall flyta smidigt så fixar man ett skönt sektupplägg som man kallar "demokratisk centralism". Mysigt värre. Alla får vara med o bestämma lite, typ, fast man har en järnhård styrelse med absolut kontroll på varje enskild medlem och sektion. Partiet som skall leda arbetarklassen till seger står alltså klart för start. Bara att tuta och köra! eller inte.

Den sekttiga stämningen i förbundet slår nämligen över i en skenande turbomaoism. Många av akademikerna och skolungdomarna tycker inte att saker o ting är sekttiga nog. De har toksnöat på kulturrevolutionen och såg att det nya förbundet inte motsvarade deras ideal. I jaunari 1968 utbryter holabalo i uppsalasektionen av KFML när en massa kritik mot det nya förbundet förs fram. Det är kulturrevolutionsrunkarna som tycker att förbundet inte omfamnat Mao´s tänkande tillräckligt mm. Med "Mao´s lilla röda" i högsta hugg och kulturrevolutionen i sinnet ger de sig på ledningen och övriga medlemmar. Rebellrörelsen är född, Sveriges genom tiderna galnaste vänstersekt. "Krossa KFML!" ljuder parollen. Förbundet har nämligen gett för lite utrymme åt "Mao´s tänkande".

Antibyråkrati- tendensen i kultur revolutionen.
Kuppar Clarte och FNL-commiter. Halva förbunder som bort blåst.
Rödgardister
Citerandet av Mao. REligös sekt
CEllerna.

Efter en massa bråk så tågar rebellerna ut ur förbundet och bildar inåtvända celler där man ägnar all tid att bryta ner varandra psykiskt. Kvar efter stormen står ett stympat KFML. Hela Malmö-avdelningen har förlorats och på andra platser har upp till mer än 50% av medlemmarna försvunnit. Kvar finns en 500 medlemmar spridda över hela landet. Rebellrörelsen upplöses i kaos under 1968.