Skillnad mellan versioner av "Bunny Ragnerstam"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m (→Arbetare i rörelse) |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | [[Bild:Bunny_ragnerstam1.gif|frame|right]][[Bild:Bunny ragnerstam2.gif|frame|right]]'''Bunny Ragnerstam''' | + | [[Bild:Bunny_ragnerstam1.gif|frame|right]][[Bild:Bunny ragnerstam2.gif|frame|right]]'''Bunny Ragnerstam''' (1944-), denne gigant bland giganter, är [[grävandet]]s och de historiska krönikornas obestridde mästare. Finns nästan ingen som lyckats levandegöra vår historia på ett så klarsynt och snyggt sätt. Han har genom dokumentärromaner och krönikor klarsynt lyckats skildra de senaste 140 årens samhällsutveckling. Genom sitt projekt "[[Arbetare i rörelse före arbetarrörelsen]]" så har han slagit hål på den förhärskande svansviftande historieskrivningen om 1800-talets klass-strider. Ett pionjärarbete om självständig och medveten kamp mot överheten. Han har även ingående skildrat 1900-talets folkhemmssverige. Misären, uppåtsträvandet, svek, kvävande trygghet och feghet. Han har även hunnit med att skriva deckare, bygga hus i Färlöv och arbeta som [[Sveriges Författarförbund]]s ordförande mellan 1998 - 2002. |
| − | == | + | Så här säger han själv om sitt författarskap: |
| − | '''1972''' gav han ut sin första bok, deckaren ''Brottet som kom bort''. Med sitt första författararvode som säkerhet byggde Bunny<ref>fått sitt ovanliga förnamn efter Upton Sinclairs romanhjälte Bunny Ross. Fadern gillade denne hjälte så skarpt att sonen fick hans förnamn. Upton Sinclair (1878-1968) var en amerikansk rebellisk muckraker och socialistisk indignationsförfattare som skrev om slakteriernas, järnverkens och oljefältens arbetare. ([http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200306/23/1000020331_TT/1000020331_TT.dbp.asp www.dalademokraten.se])</ref> hus i [http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rl%C3%B6v Färlöv]<ref>http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090227/KRISTIANSTAD/796111855/1932/&/Ragnerstam-var-tillbaka-i-Farlov</ref>. I det nya hemmets trygga vrå [[grävde]] han runt i den tidiga arbetarrörelsens historia, vilket så småningom ledde till dokumentärromanen''[[Ragnerstam, Bunny: Innan dagen gryr|Innan dagen gryr]]'' som blev hans egentliga litterära genombrott. Den första i en svit på fyra böcker som skildrar ett gäng arbetares liv i 1880-talets Kristianstad och deras kamp för ett bättre liv. Sviten fick bra kritik och tog hela '''70-talet''' att färdigställa. | + | |
| + | "Att skildra samtiden - det är min storstilade litterära plan i ett nötskal... Samtiden är för mig både nutid och historien som har format denna. Fast efterhand som åren går verkar det paradoxalt nog som om samtiden sträcker sej allt längre bakåt i tiden - 1800-talet är igår, 1700-talet i förrgår... Precis som hos alla mina litterära förebilder, både inom roman- och deckargenren, är satiren och humorn livsviktiga i mitt skrivande."<ref>http://www.cor.se/hemsidor/ragnerstam.htm</ref> | ||
| + | |||
| + | == Från sportjournalist till grävande romanförfattare == | ||
| + | '''Bunny Ragnerstam''' föddes i Eskilstuna, men kom att växa upp i Falun. I ungdomen var han mycket idrottsintresserad<ref>Han var ingen oäven fotbollsspelare, utsågs faktiskt till Faluns bäste ett år.</ref> och efter realexamen flyttade han 1965 till Kristianstad där han började arbeta som sportjournalist, senare som allmänjournalist. | ||
| + | |||
| + | '''1972''' gav han ut sin första bok, deckaren ''Brottet som kom bort''. Med sitt första författararvode som säkerhet byggde Bunny<ref>fått sitt ovanliga förnamn efter Upton Sinclairs romanhjälte Bunny Ross. Fadern gillade denne hjälte så skarpt att sonen fick hans förnamn. Upton Sinclair (1878-1968) var en amerikansk rebellisk muckraker och socialistisk indignationsförfattare som skrev om slakteriernas, järnverkens och oljefältens arbetare. ([http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200306/23/1000020331_TT/1000020331_TT.dbp.asp www.dalademokraten.se])</ref> hus i [http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rl%C3%B6v Färlöv]<ref>http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090227/KRISTIANSTAD/796111855/1932/&/Ragnerstam-var-tillbaka-i-Farlov</ref>. I det nya hemmets trygga vrå [[grävde]] han runt i den tidiga arbetarrörelsens historia, vilket så småningom ledde till dokumentärromanen''[[Ragnerstam, Bunny: Innan dagen gryr|Innan dagen gryr]]'' som blev hans egentliga litterära genombrott. Den första i en svit på fyra böcker som skildrar ett gäng arbetares liv i 1880-talets Kristianstad och deras kamp för ett bättre liv. Sviten fick bra kritik och tog hela '''70-talet''' att färdigställa. Den blev dessutom TV-serie på SVT under namnet ''[[Kråsnålen]]'' 1988. | ||
Bunny hade nu gjort sig ett namn som författare. Han följer under 80-talets inbrott upp med romanserien ''En svensk tragedi'' som innehåller ''[[Ragnerstam, Bunny: Uppkomlingen|Uppkomlingen]]'' och ''[[Ragnerstam, Bunny: Ett prima liv|Ett prima liv]]''. Den här gång handlar det om ett annat arbetaröde. Om en klassresa från det lilla järnbrukssamhället till storstaden och ingenjörsyrket. Läsarna får följa bruksarbetaren Bertils uppväxt från 30-talet till 60-talet och dennes väg uppåt och framåt i folkhemmet. Som ortens fotbollsstjärna öppnas nya vägar för den driftige uppåtsträvaren. Skildringen kryddas med en massa välskrivna tidsdokument (personporträtt, fackföreningsprotokoll, stora händelser, stämningsbilder mm) som för tankarna till [[John_Dos_Passos]]. Vilket inte är så konstigt kanske eftersom han i den här vevan både skrev förord och arbetade med en nyöversättning av dennes USA-triologi <ref>([[Dos Passos, John: 42:a breddgraden|42:a breddgraden]], [[Dos Passos, John: 1919|1919]] och [[Dos Passos, John: Stora pengar|Stora pengar]]</ref>. | Bunny hade nu gjort sig ett namn som författare. Han följer under 80-talets inbrott upp med romanserien ''En svensk tragedi'' som innehåller ''[[Ragnerstam, Bunny: Uppkomlingen|Uppkomlingen]]'' och ''[[Ragnerstam, Bunny: Ett prima liv|Ett prima liv]]''. Den här gång handlar det om ett annat arbetaröde. Om en klassresa från det lilla järnbrukssamhället till storstaden och ingenjörsyrket. Läsarna får följa bruksarbetaren Bertils uppväxt från 30-talet till 60-talet och dennes väg uppåt och framåt i folkhemmet. Som ortens fotbollsstjärna öppnas nya vägar för den driftige uppåtsträvaren. Skildringen kryddas med en massa välskrivna tidsdokument (personporträtt, fackföreningsprotokoll, stora händelser, stämningsbilder mm) som för tankarna till [[John_Dos_Passos]]. Vilket inte är så konstigt kanske eftersom han i den här vevan både skrev förord och arbetade med en nyöversättning av dennes USA-triologi <ref>([[Dos Passos, John: 42:a breddgraden|42:a breddgraden]], [[Dos Passos, John: 1919|1919]] och [[Dos Passos, John: Stora pengar|Stora pengar]]</ref>. | ||
| Rad 21: | Rad 27: | ||
Arbetare i rörelse-projektet är ett pionjärarbete i historia som sliter historien ur händerna på sossar och andra borgare. Som visar på hur den självständiga kampen som ständigt förts av de exploaterade och fattiga klasserna driver historien framåt. Bunny Ragnerstams metoder och framställning bryter de akademiska och ideologiska bojorna. Öppnar upp för oss som vill lära av historien. | Arbetare i rörelse-projektet är ett pionjärarbete i historia som sliter historien ur händerna på sossar och andra borgare. Som visar på hur den självständiga kampen som ständigt förts av de exploaterade och fattiga klasserna driver historien framåt. Bunny Ragnerstams metoder och framställning bryter de akademiska och ideologiska bojorna. Öppnar upp för oss som vill lära av historien. | ||
| − | - | + | == Slutet på seklet == |
| + | På 90-talet så arbetade han vidare på ett projekt som han redan startat 1983. ''[[Ragnerstam, Bunny: Slutet på ett sekel|Slutet på ett sekel]]'' skulle bli en krönika över Bunnys samtid. Hans egen tid. Nya projekt av olika slag kom ständigt emellan. Arbetare i rörelse triologin, författarfackligt arbete och ledningen av [[Nationalkampanjen Rädda Biblioteken]] bara för att nämna några. Det tog femton år tills han kunde komma till avslut. Men resultatet var värt att vänta på. | ||
| − | + | Boken är såklart skriven efter författarens egna erfarenheter och reflektioner men framförallt baserad i en mängd möten och samtal. Bokens karaktärer är inte hämtade direkt ur verkligheten men har speglar och skärvor från verkliga liv. I bokens efterord räknar författaren upp namn på personer (hundratalet "medarbetare" som hjälpt honom skriva boken. Det är idrottsstjärnor (bland andra Benno Magnussson), FN-soldater, regisörer, skådespelare (bland andra Marika Lagerkranz), akademiker, gamla radikaler, sossar, sjuksköterskor osv osv. Han förklarar det mycket svårare att skriva en roman som utspelar sig i en nyligen förfluten samtid än i en avlägsen. Allt måste stämma. | |
| − | + | Samma år som boken gick i tryck (1998) så valdes Bunny till [[Författarförbundets]] ordförande. Där plöjde han runt till 2002. Flyttar till [[Malmö]] 2001. År 2004 gav han ut sin senaste bok, deckaren ''Mord, min själ''. Fick Ture Nerman-priset 2006 <ref>http://tt2.iogt.se/templates/NewsPageSmall____9130.aspx</ref>. | |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | http://tt2.iogt.se/templates/NewsPageSmall____9130.aspx | + | |
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Bunny_Ragnerstam Wikipedia om Bunny Ragnerstam] | * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Bunny_Ragnerstam Wikipedia om Bunny Ragnerstam] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
== Bibliografi == | == Bibliografi == | ||
| Rad 68: | Rad 55: | ||
* Mord, min själ 2004 | * Mord, min själ 2004 | ||
| − | == | + | För komplett skriftsammanställning kolla in [http://libris.kb.se/hitlist;jsessionid=D3183E31826E1CCD1227FE71C0229EAF?f=simp&q=bunny+ragnerstam&r=&m=10&s=r&t=v&d=libris&p=1 Libris] |
| − | |||
==Noter== | ==Noter== | ||
<references/> | <references/> | ||
Versionen från 18 mars 2009 kl. 00.33
Så här säger han själv om sitt författarskap:
"Att skildra samtiden - det är min storstilade litterära plan i ett nötskal... Samtiden är för mig både nutid och historien som har format denna. Fast efterhand som åren går verkar det paradoxalt nog som om samtiden sträcker sej allt längre bakåt i tiden - 1800-talet är igår, 1700-talet i förrgår... Precis som hos alla mina litterära förebilder, både inom roman- och deckargenren, är satiren och humorn livsviktiga i mitt skrivande."[1]
Innehåll
Från sportjournalist till grävande romanförfattare
Bunny Ragnerstam föddes i Eskilstuna, men kom att växa upp i Falun. I ungdomen var han mycket idrottsintresserad[2] och efter realexamen flyttade han 1965 till Kristianstad där han började arbeta som sportjournalist, senare som allmänjournalist.
1972 gav han ut sin första bok, deckaren Brottet som kom bort. Med sitt första författararvode som säkerhet byggde Bunny[3] hus i Färlöv[4]. I det nya hemmets trygga vrå grävde han runt i den tidiga arbetarrörelsens historia, vilket så småningom ledde till dokumentärromanenInnan dagen gryr som blev hans egentliga litterära genombrott. Den första i en svit på fyra böcker som skildrar ett gäng arbetares liv i 1880-talets Kristianstad och deras kamp för ett bättre liv. Sviten fick bra kritik och tog hela 70-talet att färdigställa. Den blev dessutom TV-serie på SVT under namnet Kråsnålen 1988.
Bunny hade nu gjort sig ett namn som författare. Han följer under 80-talets inbrott upp med romanserien En svensk tragedi som innehåller Uppkomlingen och Ett prima liv. Den här gång handlar det om ett annat arbetaröde. Om en klassresa från det lilla järnbrukssamhället till storstaden och ingenjörsyrket. Läsarna får följa bruksarbetaren Bertils uppväxt från 30-talet till 60-talet och dennes väg uppåt och framåt i folkhemmet. Som ortens fotbollsstjärna öppnas nya vägar för den driftige uppåtsträvaren. Skildringen kryddas med en massa välskrivna tidsdokument (personporträtt, fackföreningsprotokoll, stora händelser, stämningsbilder mm) som för tankarna till John_Dos_Passos. Vilket inte är så konstigt kanske eftersom han i den här vevan både skrev förord och arbetade med en nyöversättning av dennes USA-triologi [5].
Det är under mitten av 80-talet Bunny tar sitt grävande och skrivande till nya nivåer. Han sammanställer det tidigare materialet han samlat om Kristianstads arbetarrörelse i den historisk krönikan En värld att vinna en trevare inför de kommande storverken. Alla erfarenheterna och lärdomarna från sitt historiska grävande och skrivande samlar Bunny i Konsten att skriva en samhällsroman men även genom sitt deltagande i grävmanualen Sök reda på, ta vara på, levandegör tillsammans med Gunnar Sillén. Innan han tar itu med sitt mest omfatta projekt dittills så skriver han ännu en dokumentroman om sekelskiftets Kristianstad, När far blev sjuk.
Arbetare i rörelse
Under vintern och våren 1984 råkade Bunny "stöta på uppgifter om en serie märkliga landsomfattande fackliga arbetaraktioner, redan i början av 1870-talet. Enligt den skrivna historien var sådant omöjligt och hade aldrig inträffat - de svenska arbetarna saknade nödvändig facklig och politisk medvetenhet på den tiden, det fick den först med August Palms inträde och socialismens och fackföreningsrörelsens genombrott på 1880-talet"[6]. När han grävde vidare runt dessa händelser så rullades ännu mer konstigheter allt längre tillbaks i historien upp. Det mesta stämde inte med den skrivna arbetarhistorien. Tillslut började han ett regelrätt forskarprojekt under namnet "Arbetare i rörelse före arbetarrörelsen". Första resultatet av projektet, Arbetare i rörelse del 1 som tar avstamp i det tidiga 1840-talet och marsoroligheterna i Stockholm, går i tryck 1986. Den andra delen, Arbetare i rörelse del 2, trycks ett år senare och var tänkt ta vid där den första boken slutade och avsluta med 1880-talet. Men så vart det inte. Ragnerstam stötte på så mycket intressant att den bara behandlade 60-talet. Ytterligare en bok krävdes för att knyta ihop säcken. 1990 släpps Orons år som tar upp 70-talets offensiva arbetarrörelser.
Bunny inser under grävets gång att arbetarrörelsens historia i stort är gravt politiskt färgad och ofta författad före andra världskriget av historiker närstående/anslutna till SAP - socialdemokratin beskrivs som som den svenska arbetarklassens frälsare. Han blir också övertygad om att "det har funnits (och finns) en lång och medveten facklig arbetartradition, säkert ända ner i medeltiden. Och parallellt tycks det ha funnit en lika medveten politisk kamptradition, men p g a dess märkliga, tillsynes primitiva kampformer - oftast stenkastning och hurrarop, liknande vår tids skanderande av slagord - har den ständigt förväxlats med spontana pöbelupplopp"[7].
Han konstaterar att "idéer inte flyger av sig själva över kontinenter och genom länder, utan bärs av framförs av människor. Min målsättning har varit och är att finna och följa dessa människor, för att på ett konkret sätt kunna skriva idéhistoria"[8]. Metoden var marxismens och historieuppfattningen den materialistiska i Bunnys egna tappning. Böckernas försättsblad pryds alla av de bevingade orden "Arbetarklassens frigörelse måste vara arbetarklassens eget verk" (Karl Marx - Friedrich Engels).
Han knackar även hål på seglivade myter om den s k "arbetararistokratin". De flesta drivande arbetare han följt i sina böcker var ganska välbeställda för att vara arbetare. "Men omvänt mot teorin om arbetararistokratin som ett tillbakahållande och gentemot herrarna försonande element, var dessa ständigt pådrivande, de oförsonligaste och radikalaste, alltid i täten för rörelserna."[9] De flesta av dessa kom från klassamhällets botten som oäkta barn, tidigt faderslösa, föräldralösa eller på annat sätt olycksdrabbade. "De verkar ha fått sådan insikter i klassamhällets funktion att de med brinnande lidelse inriktade sina liv på att förändra sakernas tillstånd - både för sig själva och sin klass."[10]
Bunny visar framförallt i Orons år hur illa det kan gå då strejken använts som mått på arbetarnas politiska mognad vilket varit det vanliga i historieskrivningen. Strejken har ju inte varit något mål i sig för folk i under- eller arbetarklass. Strejken är ofta en sista utväg. På många platser visar det sig vid närmare efterforskning att de bättre organiserade och starka arbetarkollektiven inte behövt strejka för att få sin vilja igenom.
Arbetare i rörelse-projektet är ett pionjärarbete i historia som sliter historien ur händerna på sossar och andra borgare. Som visar på hur den självständiga kampen som ständigt förts av de exploaterade och fattiga klasserna driver historien framåt. Bunny Ragnerstams metoder och framställning bryter de akademiska och ideologiska bojorna. Öppnar upp för oss som vill lära av historien.
Slutet på seklet
På 90-talet så arbetade han vidare på ett projekt som han redan startat 1983. Slutet på ett sekel skulle bli en krönika över Bunnys samtid. Hans egen tid. Nya projekt av olika slag kom ständigt emellan. Arbetare i rörelse triologin, författarfackligt arbete och ledningen av Nationalkampanjen Rädda Biblioteken bara för att nämna några. Det tog femton år tills han kunde komma till avslut. Men resultatet var värt att vänta på.
Boken är såklart skriven efter författarens egna erfarenheter och reflektioner men framförallt baserad i en mängd möten och samtal. Bokens karaktärer är inte hämtade direkt ur verkligheten men har speglar och skärvor från verkliga liv. I bokens efterord räknar författaren upp namn på personer (hundratalet "medarbetare" som hjälpt honom skriva boken. Det är idrottsstjärnor (bland andra Benno Magnussson), FN-soldater, regisörer, skådespelare (bland andra Marika Lagerkranz), akademiker, gamla radikaler, sossar, sjuksköterskor osv osv. Han förklarar det mycket svårare att skriva en roman som utspelar sig i en nyligen förfluten samtid än i en avlägsen. Allt måste stämma.
Samma år som boken gick i tryck (1998) så valdes Bunny till Författarförbundets ordförande. Där plöjde han runt till 2002. Flyttar till Malmö 2001. År 2004 gav han ut sin senaste bok, deckaren Mord, min själ. Fick Ture Nerman-priset 2006 [11].
Bibliografi
- Brottet som kom bort 1972
- Innan dagen gryr 1974
- Uppbrottets timme 1975
- Vredens dag 1977
- Skall jorden bliva vår 1978
- Uppkomlingen 1980
- Ett prima liv 1983
- En värld att vinna 1983
- Konsten att skriva en samhällsroman 1983
- Sök reda på, ta vara på, levandegör 1984 (tillsammans med Gunnar Sillén)
- När far blev sjuk 1985
- Arbetare i rörelse del 1 1986
- Arbetare i rörelse del 2 1987
- Orons år 1990
- Slutet på ett sekel 1998
- Mord, min själ 2004
För komplett skriftsammanställning kolla in Libris
Noter
- ↑ http://www.cor.se/hemsidor/ragnerstam.htm
- ↑ Han var ingen oäven fotbollsspelare, utsågs faktiskt till Faluns bäste ett år.
- ↑ fått sitt ovanliga förnamn efter Upton Sinclairs romanhjälte Bunny Ross. Fadern gillade denne hjälte så skarpt att sonen fick hans förnamn. Upton Sinclair (1878-1968) var en amerikansk rebellisk muckraker och socialistisk indignationsförfattare som skrev om slakteriernas, järnverkens och oljefältens arbetare. (www.dalademokraten.se)
- ↑ http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090227/KRISTIANSTAD/796111855/1932/&/Ragnerstam-var-tillbaka-i-Farlov
- ↑ (42:a breddgraden, 1919 och Stora pengar
- ↑ Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1 s.7
- ↑ Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1 s.8 i förordet
- ↑ ibid.
- ↑ Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 2 s.8
- ↑ .ibid
- ↑ http://tt2.iogt.se/templates/NewsPageSmall____9130.aspx
