Skillnad mellan versioner av "Bunny Ragnerstam"

Versionen från 17 mars 2009 kl. 18.22

Grävande dokumentärromanförfattare

1972 gav han ut sin första bok, deckaren Brottet som kom bort. Med sitt första författararvode som säkerhet byggde Bunny^[2] hus i Färlöv^[3]. I det nya hemmets trygga vrå grävde han runt i den tidiga arbetarrörelsens historia, vilket så småningom ledde till dokumentärromanenInnan dagen gryr som blev hans egentliga litterära genombrott. Den första i en svit på fyra böcker som skildrar ett gäng arbetares liv i 1880-talets Kristianstad och deras kamp för ett bättre liv. Sviten fick bra kritik och tog hela 70-talet att färdigställa.

Bunny hade nu gjort sig ett namn som författare. Han följer under 80-talets inbrott upp med romanserien En svensk tragedi som innehåller Uppkomlingen och Ett prima liv. Den här gång handlar det om ett annat arbetaröde. Om en klassresa från det lilla järnbrukssamhället till storstaden och ingenjörsyrket. Läsarna får följa bruksarbetaren Bertils uppväxt från 30-talet till 60-talet och dennes väg uppåt och framåt i folkhemmet. Som ortens fotbollsstjärna öppnas nya vägar för den driftige uppåtsträvaren. Skildringen kryddas med en massa välskrivna tidsdokument (personporträtt, fackföreningsprotokoll, stora händelser, stämningsbilder mm) som för tankarna till John_Dos_Passos. Vilket inte är så konstigt kanske eftersom han i den här vevan både skrev förord och arbetade med en nyöversättning av dennes USA-triologi ^[4].

Det är under mitten av 80-talet Bunny tar sitt grävande och skrivande till nya nivåer. Han sammanställer det tidigare materialet han samlat om Kristianstads arbetarrörelse i den historisk krönikan En värld att vinna en trevare inför de kommande storverken. Alla erfarenheterna och lärdomarna från sitt historiska grävande och skrivande samlar Bunny i Konsten att skriva en samhällsroman men även genom sitt deltagande i grävmanualen Sök reda på, ta vara på, levandegör tillsammans med Gunnar Sillén. Innan han tar itu med sitt mest omfatta projekt dittills så skriver han ännu en dokumentroman om sekelskiftets Kristianstad, När far blev sjuk.

Arbetare i rörelse

Under vintern och våren 1984 råkade Bunny "stöta på uppgifter om en serie märkliga landsomfattande fackliga arbetaraktioner, redan i början av 1870-talet. Enligt den skrivna historien var sådant omöjligt och hade aldrig inträffat - de svenska arbetarna saknade nödvändig facklig och politisk medvetenhet på den tiden, det fick den först med August Palms inträde och socialismens och fackföreningsrörelsens genombrott på 1880-talet"^[5]. När han grävde vidare runt dessa händelser så rullades ännu mer konstigheter allt längre tillbaks i historien upp. Det mesta stämde inte med den skrivna arbetarhistorien. Tillslut började han ett regelrätt forskarprojekt under namnet "Arbetare i rörelse före arbetarrörelsen". Första resultatet av projektet, Arbetare i rörelse del 1 som tar avstamp i det tidiga 1840-talet och marsoroligheterna i Stockholm, går i tryck 1986. Den andra delen, Arbetare i rörelse del 2, trycks ett år senare och var tänkt ta vid där den första boken slutade och avsluta med 1880-talet. Men så vart det inte. Ragnerstam stötte på så mycket intressant att den bara behandlade 60-talet. Ytterligare en bok krävdes för att knyta ihop säcken. 1990 släpps Orons år som tar upp 70-talets offensiva arbetarrörelser.

Bunny inser under grävets gång att arbetarrörelsens historia i stort är gravt politiskt färgad och ofta författad före andra världskriget av historiker närstående/anslutna till SAP - socialdemokratin beskrivs som som den svenska arbetarklassens frälsare. Han blir också övertygad om att "det har funnits (och finns) en lång och medveten facklig arbetartradition, säkert ända ner i medeltiden. Och parallellt tycks det ha funnit en lika medveten politisk kamptradition, men p g a dess märkliga, tillsynes primitiva kampformer - oftast stenkastning och hurrarop, liknande vår tids skanderande av slagord - har den ständigt förväxlats med spontana pöbelupplopp"^[6].

Han proklamerar att "idéer inte flyger av sig själva över kontinenter och genom länder, utan bärs av framförs av människor. Min målsättning har varit och är att finna och följa dessa människor, för att på ett konkret sätt kunna skriva idéhistoria"^[7]. Metoden var marxismens och historieuppfattningen den materialistiska i Bunnys egna tappning.

Han knackar även hål på seglivade myter om den s k "arbetararistokratin". De flesta drivande arbetare han följt i sina böcker var ganska välbeställda för att vara arbetare. "Men omvänt mot teorin om arbetararistokratin som ett tillbakahållande och gentemot herrarna försonande element, var dessa ständigt pådrivande, de oförsonligaste och radikalaste, alltid i täten för rörelserna."Referensfel: Avslutande </ref> saknas för <ref>-tagg

Denne gigant bland giganter är grävandets och de historiska krönikornas obestridde mästare. Finns nästan ingen som lyckats levandegöra vår historia på ett så klarsynt och snyggt sätt. Han är den som skildrat det svenska 1800-talet. lyckats ,Han var Sveriges Författarförbunds ordförande 1998-2002.

Debuten skedde 1972, med prisbelönade kriminalromanen Brottet som kom bort. Därefter har han genomfört ett stort skönlitterärt och historiskt projekt som omfattar tio böcker om 140 års samhällsutveckling, tiden 1840-1980-tal.

Han har sagt om sig själv:

"Att skildra samtiden - det är min storstilade litterära plan i ett nötskal... Samtiden är för mig både nutid och historien som har format denna. Fast efterhand som åren går verkar det paradoxalt nog som om samtiden sträcker sej allt längre bakåt i tiden - 1800-talet är igår, 1700-talet i förrgår... Precis som hos alla mina litterära förebilder, både inom roman- och deckargenren, är satiren och humorn livsviktiga i mitt skrivande."

i Malmö sedan 2001.

http://www.cor.se/hemsidor/ragnerstam.htm

http://tt2.iogt.se/templates/NewsPageSmall____9130.aspx

Saxade åsså wikipedia så länge: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bunny_Ragnerstam

Bunny Ragnerstam, svensk författare och journalist, född 16 oktober 1944 i Eskilstuna. Ordförande i Sveriges Författarförbund 1998-2002.

2004 kom Ragnerstam ut med en kriminalroman, Mord min själ, den första på många år.

TV-serien Kråsnålen från 1988 baseras på Ragnerstams böcker om arbetarrörelsens historia.

http://libris.kb.se/bib/2855498 ! Arbetarrörelsens förhistoria.

http://libris.kb.se/hitlist?f=simp&q=bunny+ragnerstam&r=&m=10&s=r&t=v&d=libris&p=4 finns mer skrivet av han i olika samlingar...

En tidningsuppgift i somras förmälde att han

http://209.85.229.132/search?q=cache:LV_Va2ll2L4J:www.malmo.se/download/18.529cbf21197a6272ab800018650/malmo_bockernas_varld.pdf+bunny+ragnerstam&cd=69&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-a#32

Kusin till skådespelaren Göran Ragnerstam.

Bibliografi

• Brottet som kom bort 1972
• Innan dagen gryr 1974
• Uppbrottets timme 1975
• Vredens dag 1977
• Skall jorden bliva vår 1978
• Uppkomlingen 1980
• Ett prima liv 1983
• En värld att vinna 1983
• Konsten att skriva en samhällsroman 1983
• Sök reda på, ta vara på, levandegör 1984 (tillsammans med Gunnar Sillén)
• När far blev sjuk 1985
• Arbetare i rörelse del 1 1986
• Arbetare i rörelse del 2 1987
• Orons år 1990
• Slutet på ett sekel 1998
• Mord, min själ 2004

Priser och utmärkelser

• Tidningen VI:s litteraturpris 1978

Noter

1. ↑ Han var ingen oäven fotbollsspelare, utsågs faktiskt till Faluns bäste ett år.
2. ↑ fått sitt ovanliga förnamn efter Upton Sinclairs romanhjälte Bunny Ross. Fadern gillade denne hjälte så skarpt att sonen fick hans förnamn. Upton Sinclair (1878-1968) var en amerikansk rebellisk muckraker och socialistisk indignationsförfattare som skrev om slakteriernas, järnverkens och oljefältens arbetare. (www.dalademokraten.se)
3. ↑ http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090227/KRISTIANSTAD/796111855/1932/&/Ragnerstam-var-tillbaka-i-Farlov
4. ↑ (42:a breddgraden, 1919 och Stora pengar
5. ↑ Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1 s.7
6. ↑ Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1 s.8 i förordet
7. ↑ ibid.