Skillnad mellan versioner av "Pär Götrek"

Versionen från 9 januari 2008 kl. 13.29

Götrek kom från proletära förhållanden som son till en hanskmakargesäll i Linköping. Götrek hadde huvud för studier och studerade vid både Lunds och Uppsalas universitet. På båda platser hänger han i radikala studentsammanhang där spex och kritik av universitetsystemet blandas om vart annat. Tydligen har Götrek skådespelartalang och säker sig vid ett tillfälle till kungliga teatern i Stockholm.

På 1820-talet så etablerar sig Pär som bokhandlare i centrala Stockholm. Han har butik på flertalet olika platser och försöker sig på förlagsverksamhet och tidningsutgivning. Han uppfinner även under denna tid en modern tryckpress som han försöker marknadsföra. Går jäkligt kasst och han lyckas antaglien bara kränga ett enda exemplar utöver den han själv använder. Han gör ett gästspel som bokhandlare i Eskilstuna men hittar så småningomtillbax till huvudstaden. Där han enligt egen utsago öppnar "landets första" antikvariat.

Under sin första tid i Stockholm rör han sig bland radikala förläggare och tidningsmän. Sociala liberaler av olika slag som kritiserar den rådande ordningens skavanker. Pär håller en ganska låg profil fram tills han kommer i kontakt med den utopiska kommunismen vars tankar förts in i landet av vandrande gesäller

drev som sagt en bokhandel i Gamla stan och var aktiv i Skandinaviska sällskapet som var en bildningsförening för arbetare. De inspirerades av kristendomens kärleksbudskap och rättvisepatos och av nya strömningar från Frankrike. Götrek gav redan 1830 ut en skrift om den franska julirevolutionen samma år och året därpå en skrift av den franske utopiske socialisten Saint-Simon med titeln "Framtidens religion".

På 1840-talet kom Götrek och hans krets i kontakt med en annan fransk socialist vid namn Étienne Cabet. I sin bok "Resa till Icarien" gjorde han en syntes av fransk och engelsk utopism och organiserade en kristlig-socialistisk rörelse som på 1840-talet samlade över 200 000 anhängare. Cabets tidning "Le Populaire" lästes i Götreks studiecirklar.

Mot slutet av 1840-talet kom Götreks krets i kontakt med Kommunisternas förbund i London och inspirerades av den marxistiska kommunismen. Tydliga spår av detta inflytande kan återfinnas i skriften "Proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen" från 1847. Uttrycket "den sanna kommunismen" visar att Götrek fortfarande var influerad av Cabet.

Kontakten med London gjorde att Götrek kunde ge ut Kommunistiska manifestet på svenska samma år som orginalet under namnet "Kommunismens röst". En skillnad mellan Götreks och Marx manifest var att den svenska utgåvan avslutades med "Folkets röst är Guds röst" i stället för "Proletärer i alla länder, förena er!" Detta var troligen den första utgåvan på ett annat språk i hela världen. I ett förord till Manifestet nämner Friedrich Engels en dansk utgåva från denna tid. Någon sådan har dock inte kunnat återfinnas. Därför är det troligen den svenska utgåvan han syftar på. Götreks grupp bildade en hemlig avdelning av Kommunisternas Förbund, den internationella organisation som gav Karl Marx och Friedrich Engels i uppdrag att skriva Manifestet. Götreks krets blev uppmärksammade av polismyndigheten. Protokoll från ett polisförhör den 26/3 1848 finns bevarat. 1851 valde Per Götrek av okänd anledning att flytta till Karlskrona där han levde fram till sin död 1876. Under slutet av sitt liv tycks han inte ha ägnat sig åt politik. Däremot utvecklade han bland annat det första svenska stenografiska systemet.