Pär Götrek

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Pargotrek.gif
Pär Götrek (1798 - 1876) är en av de framträdande figurerna i den svenska arbetarradikalismen under tidigt 1800-tal. Som bokhandlare och förläggare spred han tankar från kontinenten i tryck. "Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen" och den svenska översättningen av Karl Marx och Friedrich Engels "Kommunistiska manifestet"; "Kommunismens röst". Aktiv i Stockholms bildningscirkel, Skandinaviska sällskapet och i den hemliga socialiströrelse som fanns i 1840-talets Stockholm.

Liv och leverne

Götrek kom från proletära förhållanden som son till en hanskmakargesäll i Linköping. Götrek hade huvud för studier och studerade vid både Lunds och Uppsalas universitet. På båda platser hänger han i radikala studentsammanhang där spex och kritik av universitetsystemet blandas om vart annat. Tydligen har Götrek skådespelartalang och säker sig vid ett tillfälle till kungliga teatern i Stockholm.

På 1820-talet så etablerar sig Pär som bokhandlare i centrala Stockholm. Han har butik på flertalet olika platser och försöker sig på förlagsverksamhet och tidningsutgivning. Han uppfinner även under denna tid en modern tryckpress som han försöker marknadsföra. Går jäkligt kasst och han lyckas antagligen bara kränga ett enda exemplar utöver den han själv använder. Han gör ett gästspel som bokhandlare i Eskilstuna men hittar så småningom tillbaks till huvudstaden. Där han enligt egen utsago öppnar "landets första" antikvariat.

Under sin första tid i Stockholm rör han sig bland radikala förläggare och tidningsmän som sysslade med något som kallats saintsimonismen. Sociala liberaler av olika slag som kritiserar den rådande ordningens skavanker. Götrek gav redan 1830 ut en skrift om den franska julirevolutionen samma år och året därpå en skrift av den franske utopistsocialisten Saint-Simon med titeln Framtidens religion. Annars håller Pär en ganska låg profil fram tills han kommer i kontakt med radikaler (gesäller och småborgare) inspirerade av kristendomens kärleksbudskap och rättvisepatos och av nya strömningar från Frankrike (utopisk kommunism).

Han är aktiv i Stockholms bildningscirkel som mest var en slätstruken folkbildningsinstitution för arbetarna och skandinaviska sällskapet där de radikala arbetarna samlades för att diskutera och bilda sig. Båda organisationerna är övervakade och måste hålla sig inom lagens råmärken och inte låta någon kritik av den rådande ordningen ventileras eftersom den svenska polisstaten då med största säkerhet skulle krossa föreningarna. I stället så bildar man ett eller flera hemliga sällskap där kommunister öppet kan diskutera och genomföra projekt. De båda andra organisationerna fungerar som rekryteringsmarker för socialisterna.

Götrek utgör i denna miljö den naiva drömmande falangen av pratmakare. Den franske socialisten Étienne Cabet har stort inflytande på Pär och hans krets. I sin bok Resa till Icarien gjorde Cabet en syntes av fransk och engelsk utopism och organiserade en kristlig-socialistisk rörelse som på 1840-talet samlade över 200 000 anhängare. Cabets tidning "Le Populaire" lästes i Götreks studiecirklar.

Så småningom kommer Stockholmskommunisterna i kontakt med de rättfärdigas förbund (som blir Kommunisternas förbund i och med utgivningen av manifestet) i London och inspirerades av den tyska kommunismen. Utgivningen, som Götrek styr upp, av skriften Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen från 1847 är ett direkt resultat av denna kontakt.

Den nära kontakten med London gjorde att Götrek kunde ge ut Kommunistiska manifestet på svenska samma år som originalet under namnet Kommunismens röst. En skillnad mellan Götreks och Marx manifest var att den svenska utgåvan avslutades med "Folkets röst är Guds röst" i stället för "Proletärer i alla länder, förena er!". Detta var troligen den första utgåvan på ett annat språk i hela världen. I ett förord till Manifestet nämner Friedrich Engels en dansk utgåva från denna tid. Någon sådan har dock inte kunnat återfinnas. Därför är det troligen den svenska utgåvan han syftar på.

Den underjordiska kretsen där Götrek ingick bildade en hemlig avdelning av Kommunisternas Förbund. Polisen kom socialisternas organisation på spåren efter marsupproret i Stockholm 1848. Myndigheterna letar efter ledare och upprorsmakare. En angivare har pekat ut Götrek och en annan medlem i organisationen. De båda plockas in till förhör och Götrek predikar sin fredliga kommunism för de församlade poliserna och anger flera av sina kamrater. Polisen inser att en sådan pratmakare och småmysig krumelur inte kan vara anförare av ett uppror. Vad det gäller de andra angivna kommunisterna så åker ingen fast trots att flera av dem faktiskt aktivt deltagit i upproret. För en närmare utredning av Götrek och upproret 1848, se Bunny Ragnerstam´s Arbetare i Rörelse del 1 s.213 och framåt.

1851 valde Per Götrek av okänd anledning att flytta till Karlskrona där han levde fram till sin död 1876.

Källor