Skillnad mellan versioner av "Pär Götrek"

Versionen från 9 januari 2008 kl. 14.22

Götrek kom från proletära förhållanden som son till en hanskmakargesäll i Linköping. Götrek hadde huvud för studier och studerade vid både Lunds och Uppsalas universitet. På båda platser hänger han i radikala studentsammanhang där spex och kritik av universitetsystemet blandas om vart annat. Tydligen har Götrek skådespelartalang och säker sig vid ett tillfälle till kungliga teatern i Stockholm.

På 1820-talet så etablerar sig Pär som bokhandlare i centrala Stockholm. Han har butik på flertalet olika platser och försöker sig på förlagsverksamhet och tidningsutgivning. Han uppfinner även under denna tid en modern tryckpress som han försöker marknadsföra. Går jäkligt kasst och han lyckas antaglien bara kränga ett enda exemplar utöver den han själv använder. Han gör ett gästspel som bokhandlare i Eskilstuna men hittar så småningomtillbax till huvudstaden. Där han enligt egen utsago öppnar "landets första" antikvariat.

Under sin första tid i Stockholm rör han sig bland radikala förläggare och tidningsmän som sysslade med något som kallats saintsimonismen. Sociala liberaler av olika slag som kritiserar den rådande ordningens skavanker. Pär håller en ganska låg profil fram tills han kommer i kontakt med radikaler (gesäller och småborgare) inspirerade av kristendomens kärleksbudskap och rättvisepatos och av nya strömningar från Frankrike (utopisk kommunism). Götrek gav redan 1830 ut en skrift om den franska julirevolutionen samma år och året därpå en skrift av den franske utopiske socialisten Saint-Simon med titeln "Framtidens religion".

Han är aktiv i Stockholms bildningscirkel som mest var en slätstruken folkbildningsinstitution för arbetarna och skandinaviska sällskapet där de radikala arbetarna sammlas för att diskutera och bilda sig. Båda organisationerna är övervakade och måste hålla sig inom lagens råmärken och inte låta någon kritik av den rådande ordningen ventileras eftersom den svenska polisstaten då med största säkerhet skulle krossa föreningarna. I stället så bildar man ett hemligt sällskap där socialister öppet kan diskutera och genomföra projekt. De båda andra organisationerna fungerar som rekryteringsmarker för socialisterna.

På 1840-talet kom Götrek och hans krets i kontakt med en annan fransk socialist vid namn Étienne Cabet. I sin bok "Resa till Icarien" gjorde han en syntes av fransk och engelsk utopism och organiserade en kristlig-socialistisk rörelse som på 1840-talet samlade över 200 000 anhängare. Cabets tidning "Le Populaire" lästes i Götreks studiecirklar.

Så småningom kommer Götrek och kommunisterna i kontakt med de rättfärdigas förbund (som blir Kommunisternas förbund iom utgivningen av manifestet) i London och inspirerades av den tyska kommunismen. Utgivningen av skriften "Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen" från 1847 är ett direkt resultat av denna kontakt.

Den nära kontakten med London gjorde att Götrek kunde ge ut "Kommunistiska manifestet" på svenska samma år som orginalet under namnet "Kommunismens röst". En skillnad mellan Götreks och Marx manifest var att den svenska utgåvan avslutades med "Folkets röst är Guds röst" i stället för "Proletärer i alla länder, förena er!" Detta var troligen den första utgåvan på ett annat språk i hela världen. I ett förord till Manifestet nämner Friedrich Engels en dansk utgåva från denna tid. Någon sådan har dock inte kunnat återfinnas. Därför är det troligen den svenska utgåvan han syftar på.

Den underjordiska kretsen där Götrek ingick bildade en hemlig avdelning av Kommunisternas Förbund. Polisen kom socialisternas organisation på spåren efter mars upproret i Stockholm 1848. Myndigheterna letar efter ledare och upprorsmakare. En angivare har pekat ut Götrek och en annan meldem i organisationen. De båda plockas in till förhör och Götrek predikar sin fredliga kommunism för de försammlade konstaplarna och anger flera av sina kamrater. Polisen inser att en sådan pratmakare och små mysig kuf inte kan vara anförare av ett uppror.

1851 valde Per Götrek av okänd anledning att flytta till Karlskrona där han levde fram till sin död 1876.