Delegaterna

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök

Delegaterna var ett kommunistiskt band grundat och upplöst i början på 2000-talet. 2002 gav dom ut sin enda skiva: "...efter förmåga"

...efter förmåga

1. Borgarbål
2. Socialistmarsch
3. Ingenting kvar
4. Dom rika flyttar in
5. Blå pärlor
6. Uppgång / Nedgång
7. Du är en stor idiot
8. Spöket
9. Stjärnor

Borgarbål
Du vet vem jag är och du vet hur det blir
Du sitter på trumfen och skådar min giv
Du har alla essen och jag kammar noll
Du kammar hem spelet jag spelar min roll

Jag utför robotlikt hela min plikt
Att försörja och berika ett högre samhällsskikt

Kyss mig i arslet, ta gå och dränk dig
Tro inte jag gråter om du mister ditt liv
När den dagen kommer ska du stå vid pålen
Och Borgarbålen ska flamma för mig

Jag vill gå framåt, du vill bli kvar
Bland lagar och förordningar som gör mig till slav
Du har ditt liv som en dumdryg fet pamp
Och ditt egenintresse korsar min kamp

Du har polisen som efter devisen
Att skydda din egendom, skyr mig som pest

Men kyss mig i arslet...

Det har sagts förut, tål att sägas igen
Det är akut och det måste bli ett slut
på den härskande ordningen

Så kyss mig i arslet...

Socialistmarsch
Vi veta vår väg och vi veta vårt mål
Där marschen av oss skall gå fram
Mot hinder vi resa vår vilja av stål
Ty rygga tillbaka är skam
Och aldrig vi tröttna fast vägen är svår
Som leder till frihet och vår

Kamrater vi samlas och länkas ihop
Av tron vi skall segra en gång
På frihet vi höja vårt skallande rop
Om frihet vi sjunga vår sång
Vi gå som i fjättrar snart resa vi oss
Och fjättrarna spränga vi loss

Vi föddes till världen och världen oss bjöd
Att slava för andra men vi
Har tröttnat att leva i svält och i nöd
Vi kunna ej slavar förbli
Vi blygas att veta som människor, hur
Vi sämre behandlas än djur

Dom händer som valkats i nöd och i id
Ej räcka att tigga om lön
Men gäller det kunna dom knytas till strid
Och striden blir härlig och skön
Ty rätt är att slåss när som penningamakt
Vår rätt har med bojor belagt

Var människa som slava i armod och brist
Var människa som härjas i nöd
Stig in i vår här som en socialist
Och kämpa för frihet och bröd
Ty inget man vinner om inget man vill
Och reser sig upp att slå till

Vi fattiga äro men rika på hopp
Vår seger är given till slut
Så sant som ur spädaste vårfrusna knopp
Den fagraste blomma slår ut
Det är socialismen vår frihets idé
Att lycka åt människorna ge

Ingenting kvar
Det var någonting som hände det var något som dog
Den dagen då bomben slog ner
Kan sånt verkligen hända i vårt trygga land
Tillåts det att sånt här sker?

Men blixten slog ner och allt slogs i spillror
Allting raserades, regnade bort
Och dom sprickor vi sett,
blev till avgrunder i vårat slott

Det finns ingenting kvar
Välfärden packar och drar
Ingen mer trygghet åt alla och åt envar
Det finns ingenting kvar
Det beror knappast på politikers moral
Utan snarare på viljan hos ett visst
och välkänt kapital

För den byggnad som uppförts på spekulation
Var ett Babelstorn helt utan chans
Och allt som dom spekulerade bort
Blev vi skyldiga stat och finans

För när tider blir skrala så får vi betala
Födas i skuld, leva i skuld
Medan det ekar ut över maktens frekvens:
Du har levt över dina tillgångar min vän

Ingenting kvar…

Så länge det fanns utrymme och överflöd
Fanns ett visst skyddsnät till låns
Politikerna låtsades vara givmilda,
tills makthavarna sa ifrån

Men det lilla vi hade det lilla vi fick,
det hade vi kämpat och dött för
Och reformismen haltade på så länge staten var rik
Revolutionerna runt oss dom gav den respit
Men den är och var aldrig nåt alternativ
Tillät alltid kapitalet att diktera våra liv

Så nyliberaler och frasradikaler
är samma schakaler som lever på oss
Vi har bara oss själva och ända tills vi börjar slåss…

Så finns ingenting kvar…

Dom rika flyttar i
Se hur samhället saneras,
ogräset ska gömmas bort
Sopas in under mattan,
här ska det satsas stort
Vi som är majoriteten,
är satta på undantag
Den rika minoriteten,
är normen och lagen idag

Dom rika flyttar in och vi flyttas ut
Dom rika flyttar in och vi flyttas ut

Här ges plats åt dom rika,
en lekplats för dom som har råd
Vi får stå i periferin och skrika,
osynligjorda hoppas på nåd
Det mesta har privatiserats,
och vi som är samhällets nav
Får när allting har lyxrenoverats,
leva i skuggan utav

Dom rika flyttar in...

Det våras för dom rika,
för oss råder kall ständig höst
Floskler om att alla är lika,
inger ingen som helst tröst
Utförsäljning är på tapeten,
vi har dragits vid näsan utav...
Dom som äger den här planeten,
vi måste göra oss av...

...dom rika, dom rika, vi måste bli av med dom rika
Dom rika, dom rika, vi måste bli av med dom rika...

...flyttar in och vi flyttas ut
Dom rika flyttar in och vi flyttas ut
Men vi ska flytta in och dom köras ut

Blå pärlor
En känsla av att lyckas, av att någonting är på gång
En känsla av att väntan kanske inte blir så lång
Vi lever på hoppet hellre än att stå där still
Och vi kan hoppa jävligt högt om vi verkligen vill

En känsla av handling, förvandling…

När jag ser eldar sent en natt,
kan jag knappt hålla mig för skratt
Ser Blåa pärlor för min syn
och flammor sträcka sig mot skyn
Men låt en gnista bli till mer,
en eld som tänder många fler
Och visar att vi faktiskt kan påverka det som sker

Det blir så lätt patetiskt men det är en bra kliché
För den förklarar faktiskt precis hur allting är
Att vi skriver historien och har vi nog kurage
Så ska vi inte dra oss för att ta till sabotage

Varför kasta pärlor för ett svin,
när det finns bensin att kasta med?
Det blir eld och lågor se,
en Molotov gör alltid garanterad succé

När jag ser eldar...

När förnedringen av människor är normaltillstånd
Då ska vi höja nävarna och gå ännu en rond
Mot kapitalintressen som söker sin profit
I handel med människor, verksamhet som stinker lik

Jag ser hur det brinner, försvinner...

När jag ser eldar...

Men blåa pärlor finns ej mer så jag tittar bort och ler
Jag ser åt ett annat håll,
där ekvationen också ska bli noll...

Uppgång / Nedgång
Man undrar var vindarna drar,
i den situation som vi har
Där dom nyliberala kräken
skriker efter vägar till mer kapital
I denna globala intrig,
med andra ord kallat klasskrig
Där drivs allting till sin spets
och manar till försvar i mot borgarnas hets

Men dom ser helst att vi sluter ögonen
och dyrkar något större
Som våran tids heliga treenighet,
Marknaden, Företagen, Flexibilitet

Så uppgången kan följas av nedgången
Utan att följas av några orosmoment
Men var i livet, var står det skrivet
Att vi ska acceptera och låtsas som om inget har hänt

Dom rika svinen dom tar,
mest från dom som ingenting har
I en gigantisk omfördelningsprocess
som forslar kapital från periferi hit till väst
Så har vi EPZ-zon,
för maximal kapitalackumulation
För dom rika en hämningslös extas
utan jobbiga hinder som MBL och LAS

Men dom ser helst att vi riktar vår ilska
i deras intresse
Lyssnar på pseudovetenskap som ger förtryck legitimitet
Rasistiskt dravel om kulturer och etnicitet

Så uppgången...

Konjunkturernas cykler dom drar,
fram genom tiden dom far
Jag är ingen marxistisk teolog
men jag hoppas skiten faller nästa gång den är låg
Inget mer klassamförstånd,
det är dags att gå nästa rond
Inget mer Saltsjöbadsavtal
nu ska vi ta tillbaka det borgarna stal

När dom säger borglig individualism,
anpassning och girighet
Då skriker vi uppror till deras förtret
- Kollektiv kamp och solidaritet

För uppgången följs av nedgången,
följs av känslan av just ingenting alls
När profiten sviker för någon rik en drabbas en liten
Så därför framförs just denna sång

För sanningen är till besvär,
för dom som tjänar på allt det här
Det låter för fan som ett skämt,
att vi måste tjäna dessa rika 10 procent
Så jag har ett anspråkslöst förslag om,
att dom behöver oss och inte vi dom
Så låt oss aldrig mer slicka husses tass,
utan låt oss radera denna utsugarklass

Och hoppas att denna gång
så lyckas vi tända den låga
Som får oss att förverkliga
åt var och en efter behov och av var och en efter förmåga

Så uppgången aldrig mer följs av nedgången
Utan att följas av några orosmoment
För i själva livet, där står det skrivet
Att vi har rätten att kämpa, vi har rätten att slåss,
vi har rätt...

Du är en stor idiot
Står du vid ett vägskäl, vilken väg ska du gå
Tar du då till din hjälp kaffesump och tarot?
Då är du nog körd, du är lurad så tack och adjö
För är samhället förjävligt kan man förändra
Det eller sig själv det är bara att välja
Men väljer du dig själv så är det nog tack och adjö
Snälla gå och dö

Tror du att stenar, stjärnor, kristaller
Kan spränga loss dina själsliga galler
Med rökelse, örter, mystik kan du heala dig själv
Lockar hemliga kunskapers harmoniska klang
När du balanserar ditt Ying och ditt Yang
Du är fattig på jorden men själen din den är rik
På idioti

Du tror på spöken men jag ser ej röken
Av det som du går runt och inbillar dig
Du diggar New Age, jag skriker Nutcase
Du är en stor idiot

Stolliga böcker dom slukar du hastigt
Om Aleister Crowley och madame Blavatsky
Du är så jävla tragisk, det är nästan magiskt det här
Är du rädd för allt det som du ser runt omkring dig
Rädd för att det ska va allting som finns
Det kan du bota med hampa och LSD
Eller se världen som den är

Du tror på spöken...

Du tjatar och tjatar förlåt att jag pratar
Till dig som du va en stor idiot
Men det är så jag ser dig,
så snälla jag ber dig försvinn
In i din drömvärld bort från denna jord
Med hippies och gurus drogade ord
I visshet om att det väntar ett Ufo på dig
En stor idiot...

Du tror på spöken...

Spöket
Som ett brev på posten,
fel adresserat och försenat
Men nu så smälter väl morgonfrosten,
och spolar väck allting förstenat

Och kan du höra mig så ska jag säga dig,
att nu är det faktiskt dags för revolution
Och om du lyssnar nu så ska jag säga du:
- Vi kan gör någonting åt vår situation

Spöket rasslar fram ett bu,
det har det gjort bra länge nu
Men med en liten reservation:
Nu är det fan dags för revolution

Allt omkring oss är förändligt,
men vad gör det för skillnad
När allt är så förbannat omständigt,
då byts arga röster i mot tystnad

Men jag kan bryta sten det tror jag du kan med,
men kan inte skriva några feta manifest
Men vad spelar det för roll om vi har lite koll,
vet innebörden utav social protest

Spöket rasslar fram ett bu...

Men om vi bor i en stad, med klen politisk estrad
Kampkontakt av första graden,
inget liv på barrikaden
Men inget står still...
Blir väl vad vi gör det till, kan väl förändra om vi vill
Kanske blott i liten skala,
men hellre det än att gå i dvala
För är det något vi inte vill...

Så är det väl att slå oss ner,
hoppas på allt som aldrig sker
Att en parlamentarisk intention,
ska flytta fram vår position

Spöket rasslar fram ett bu,
då och då och kanske nu
Och på grund av vår situation,
krävs det fan en revolution

Stjärnor
Jag ser stjärnor, vill ta ner dom,
bränna upp dom på en gång
Vad drömmer galna hjärnor, vad blir nästa språng?

HELL DIG Nya EUropa, ditt rike skall evigt bestå
Om inte så för alltid, i alla fall 1000 år
Nya murar skall byggas till skydd mot dom i syd
Där växande svarta horder, ger ministrar huvudbry

Ljusskygga tankespår går till attack
med brunfärgade referenser
Asylsökande flyktingar och annat pack
ska stoppas redan vid gränsen

Jag ser delegater med plånböcker stinna
Och hur byråkrater får hjulen att spinna
När våra pengar spårlöst försvinna
Hela packet i Bryssel kan sticka och brinna

Dom stora företagen, får vinstmaximeringar
Vi får sår i magen och avregleringar
Nyliberalismen, en frihet för dom få
Att göra hela världen till ett fängelse för oss små

Dom visste jävligt väl vad dom gjorde,
när dom startade processen
Och vi får ta smällarna när dom gör allt
för att gynna sina klassintressen

Jag ser delegater med plånböcker stinna...

När detta möter motstånd, måste det snabbt slås ner
Vi är ju anti-demokrater som inte låter det ske
Som inte står rakt i leden när Bryssel säger givakt!
Som bryter Den Falska Freden, men ta dig noga i akt

I den nya sköna värld vi går till mötes
bör du ej tas på sängen
När maktens tjänare står för din dörr,
åberopandes Schengen

Jag ser delegater med plånböcker stinna...

Externa länkar

Delegaterna - ...efter förmåga (.zip-fil / 41 mb)