Skillnad mellan versioner av "Tuominen, Arvo: På jorden och under jorden"

Versionen från 21 mars 2008 kl. 13.47

Tredje delen i den finske kommunistpartipampen Arvo Touminens memoarer. Det är den dramatiska perioden 1921-1933 som avhandlas på Arvos smått pösiga sätt.

Från överstepampens perspektiv får vi en rejäl insyn i hur turerna i den finska kommuniströrelsen gick och ett tvärsnitt av hur ett leninistiskt parti fungerar. Handlingen tar vid precis efter det att Arvo tillsammans med flera av sina partikamrater som varit i exil i sovjet har tagit sig tillbaks till Finland. Bara något år senare, 1921 (samma år som kronstadt upproret krossades av de bolsjevikiska bödlarna), var det dags att återvända till sovjet för den stor kongressen för kommintern, kommunistiska ungdoms internationalen och även för finlands kommunistiska parti (FKP). Arvo mfl var så klart där och fick utöver interna maktstriderna i partiet även vara med om bildandet det av röda fackinternationalen (profintern).

Den fraktion inom partiet, den så kallade kuusinenska linjen, som arvo tillhörde hadde nationellt kommunistisk linje (typ titoism) och utgick ifrån att ett legalt parti, Finlands Socialistiska Arbetarparti (FSA) var den rätta vägen. Deras lärofader och ledare hadde dock nyligen blivigt moskvafrälst, satt som kominterns förste sekreterar och fungerade som Lenins högra hand i utrikes frågor. Han mfl tyckte att FSA skulle ställas under FKP´s vilja. FKP var det illegal kommunistiska partiet som kämpade för våldsam omkullkastelse av finlads borgarstat. Arvo och hans falang tyckte väl att det inte behövdes en underjordiska gren utan ville bygga ut den legala delen. Men har lärofadern förklarat hur det ligger till är det ju bara att blint lyda. Arvo väljs till FKP´s centralstyrelse och de båda partierna jämkas från denna tidpunkt samman. Arvo berättar att FKP i mångt och mycket var ett organ för Moskvas utrikespolitik. FSA får efter detta dansa efter FKP´s pipa med allt vad kovändingar och tvärkast som hör till.

Efter allt detta så fortsätter der inre partistriderna mellan kuusinen falangen och den s.k manner-rahjaska riktningen. Mellan de som vill ha självbestämmande och legalism och de som vill föra en hård linje och dansa efter moskvas pipa. Bla berättar Arvo om striderna med Hanna Malm som var Manner linjens hätskaste aktivist. Och de hadde anledninge att kämpa på för att få till ett maktövertagande i Finland. Kuusinen hadde ju arbetat sig upp i sovjet heriarkin och levde kivets glada dagar. Hans anhängare i partiet hadde också skaffat sig bra positioner som pampar och funktionärer i Finland och det socialistiska arbetarpartiet. Manner-folkets enda chans till makt var en snabb revolution i Finland.

1921 hadde myndigheterna i Sverige och Norge fängslat några finländska kommunister och då kommit över dokument som svart på vitt beskrev planer över upprättandet av en sovjet republik i norra skandinavien. Den nordiska sovjet republiken skulle sträcka sig över Nord-Finland, Nord-Sverige och Nord-Norge. Dess bildande skulle utgå från den autonoma karelska sovjet kommunen. Man hadde kommit på att befolkningen i lappmarkerna var extremt röda och skulle utgöra en bra basstation för spridandet av revolutionen ner över övriga norden. I FKP och Moskva driftades tydligen planerna ganska seriöst ända fram till åtminstone 1922.

Trots att kommunistsympatisörer hadde kuppat de stora folkrörelsernas instituioner (fackförbund, nykterhetsrörelsen, kvinnoförbundet, idrottsföreningarna, ungdomsförbundet osv) vid denna tid så fanns det inte tillräcklig grund för FKP att få tillstånd ett revolutionsförsök.

1921 skedde den "kareliska folkresningen". Dvs finländska/karelska nationalister med god hjälp av den finska borgerligheten försökte få regionen fri från sovjetiskt inflytande. KPF klappade händerna i glädje. Nu hadde man chansen att provocera fram ett krig mellan finland och sovjet som skulle komma att lägga finland i deras händer. Varken sovjet, finska sossar eller FSA vill ha kriget och Arvo mfl går ut med fredproklamtioner mot hetsen. Resultatet blir 4 års tukthus för arvo från 1922...