Gardell, Jonas: Ett ufo gör entré

"Och när du har rest dig,
vänd dig inte om.
Det finns ingen väg tillbaka
varifrån du kom."

Juha, Jenny och de andra barnen i Sävbyholm går nu på högstadiet. 70-talet bli 80-tal. Juha har klättrat uppåt igen. Han får hänga med några av de coola. Röka, spela anden i glaset och festa. Genom att bla förse sina coola kamrater med sprit (snodd från päronens spritskåp) och cigaretter, börja röka och anpassa sig efter det rådande lyckas han bli accepterad. Som en i gänget, på de lägre trappstegen så klart. Som en Tjänare.

Något förändras. Juha vägrar utplåna sig själv längre. Han bryter spelets regler. Det stora allomslutande skådespelet som kväver allt och alla. Juha gör upproret. Han bryter med de coola vännerna. Han bestämemr sig för att vara någon. Inte på de andras villkor. Han sätter sig själv i centrum och tvingar alla att se honom. Han klär sig och beter sig som man inte får. Folk skriker bög efter honom, skriver anonyma beundrarbrev till honom, skvallrar om och baktalar honom. Många älskar honom, många hatar honom. Han åker på stryk av fotbollskillarna som vill försvara den rådande ordningen. Men han bräcker dem alla. Ju mer de hatar desto mer hatar han. Varje försök att kväsa honom ger bara upproret mer energi.

Jonas Gardell fortsätter leverera klarsynta slag mot skolan/samhället och skådespelet som är dess väsen. Den här boken är dock mycket ljusare. Inte bara misär. Ljus, styrka, uppror och uträckta händer. Kärlek. Berättelsen föregås av En komikers uppväxt och följs av Jenny