Diskussion:Postfordism

Det behövs mer konkretisering, och framför allt tips på vidare läsning. Själv kommer jag bara på Virnos Grammar of the multitude, och det känns lite tomt med bara ett lästips...--Zerkalo 2 juli 2007 kl. 13.04 (CEST)

Här är iaf två till: Reflections on Postfordism (Från A critical ontology of the present: Foucault and the task of our times) och The Postfordist Lexicon. Introduction to the catalogue.--iammany 2 juli 2007 kl. 17.05 (CEST)

Jag tycker hela artikeln är felaktig. Inte att den strider med uttrycket då. Artikeln följer o redogör säkert för den allmänt vedertagna bruket av uttrycket. Det jag vänder mig mot är begreppet som sådant.

För det första så framställs det precis som Toyotism (innan den styrdes upp något) som ett faktum. "Så här är det överallt". Begreppet kan kanske ha ett värde som en beskrivning av vissa tendenser inom vissa delar av den kapitalistiska produktionsapparaten. Men jag motsätter mig det som den generalabstraktion som den framställs här.

Skall man låta begreppet framträda i sin form så som det använts här i artikeln så tycker jag det måste göras först efter att det placerats i sitt historiska sammanhang. Av vem/vilka myntades det, hur har det använts och i vilka sammanhang.

Sen så ser jag inte hur det begreppet beskriver skulle kunna vara tillämpbart på min tillvaro. Inget av mina jobb, tid i skola eller i arbetslöshet o livet omkring faller inom begreppets ramar. Vist kunskap (planering) har skiljts från arbetet och förts in i maskineri, teknologi, organisation osv i allt större utsträckning, men det är inget nytt. Det är ju en grundbult i kapitalets utveckling. Begreppet o dess slutsatser strider dessutom mot andra människors erfarenhter (i form av böcker eller personliga relationer) jag tillgodogjort mig.

De enda sammanhang begreppet skulle kunna tillämpas delvis är ju på vissa former av hantverksliknande arbeten ofta förknippade med ledningen och utveckling av produktionen. Är inte de som utvecklat detta begrepp ofta just en del av denna del av arbetsstyrkan i kapitalet? Akademiker/ingenjörer/produktutvecklare mm? Säger inte begreppet som sådant mer om deras arbete och självbild förknippad med detta?

En bra bok som täcker utvecklingen fram till 70-80-tal är ju Harry Bravermans Arbetet och Monopolkapital.

Ni får ursäkta mig om jag rusar in o gormar om en artikel som bara är halvfärdig o kanske bara skiss men jag blev lite oroad helt enkelt.

--Kurtake 2 juli 2007 kl. 20.11 (CEST)