Coulson, Andrew: Tanzania - a political economy
Andrew Coulson har skrivit ned Tanzanias (tidigare Tanganyika på fastlandet med ön Zanzibar som oberoende) historia från för-colonial tid fram till tidigt 80-tal med fokus på ekonomi.
Det som idag är Tanzania har under hela perioden varit ett land dominerat av små-jordbruk. I för-kolonial tid letade sig ny teknologi och nya varor (eldvapen och järnredskap) från kusten till samhällen i inlandet i små steg. I takt med att handeln ökar koncentreras makt och rikedom hos vissa stammar vid kust och inland. Men de lokala hövdingarna (eller bönderna för den delen) är inte tillräckligt starka för att sätta sig emot de tyska kolonisatörerna under slutet av 1800-talet.
Med tyskarna kommer en mindre ström av vita jordbrukare, viss sjukvård och skola införs och statssturkturen byggs ut allt mer. Skattesystem tvingar många bönder att odla cash-crops för försäljning och export. Första världskriget drar över landet, afrikaner slås mot afrikaner under brittisk respektive tysk flagg. Efter kriget beslutar Nationernas Förbund att Tanganyika ska administreras av Storbritannien. Landet blir en brittisk koloni.
Som brittisk koloni syftar den mesta av verksamheten till att gynna den brittiska kapitalismen (även om NF mandatet cyniskt förklarar att landet ska förvaltas för dess invånares bästa). Landet ska producera en del jordbruksprodukter, vara ett möjligt mål för brittiska utvandrare och den begränsade köpkraften ska utgöra efterfrågan för brittiska varor. All afrikansk företagsamhet motarbetas med förbud och hinder mot lån och industri. Lokala industrier, när de lyckas uppstå, tvingas sälja varorna till samma pris som motsvarande brittiska industrier. Skolväsendets byggs ut men missgynar tydligt de svarta afrikanerna (till förmån för Europeer och asiater). Experter ger sig in i jordbruket och söker "rationalisera" småbruket genom krav på typ av gröda, monokultur, terrasodling och liknande. Många av kraven är helt tokiga och leder till kraftiga protester bland bönderna. Samtidigt har en liten men stridbar lönearbetarklass vuxit fram i Dar es Salaam med upprepade vilda strejker under 1950-talet.
En nationaliströrelse - TANU, vars främsta ideolog blir Julius Nyerere, växer fram med bas bland afrikanska byråkrater och akademiker. De stridbara arbetarna har formerat sig i en fackföreningsrörelse som med upprepade strejker och störningar deltar i självständighetskampen. Det Östafrikanska koloniala projektets tveksamma lönsamhet i kombination med allt envisare motstånd både bland bönderna och städernas arbetare får britterna att överge Tanganyika. Nationaliströrelsen tar makten och börjar enligt Nyereres ritningar bygga den Afrikanska socialismen. Efter en blodig statskupp på Zanzibar enas Tanganyika och Zanzibar i "The United Republic of Tanzania" 1964.
