He
"He" kan förekomma i varierande längder. Från ett kort och koncist "he" till ett utdraget "heeeeee" som dras ut så långt som lungkapaciteten tillåter. Det uttalas som i "hela" med ett mjukt e. Utslungas med fördel i skrikig falsett som överröstar och tystar.
Används av den som vill markera mot någon i sin omgivning som för tillfället säger ointressant saker. Uttrycket är nära besläktat med "intresseklubben antecknar". Det är självklart inte så att det som sägs behöver vara objektivt ointressant. Ofta handlar det helt enkelt om att förövaren vill retas, jävlas med och förringa offret ifråga. Ibland som ett sätt att påkalla omgivningens uppmärksamhet på den sagda ointressantheten och påföra offret skam.
När det tilltänkta offret avslutat en mening eller utläggning utslungas ett "he" av förövaren. Ofta markeras graden av ointresse med längden och ljudnivån. Ju starkare och längre desto ointressantare var det sagda enligt förövaren. Den lite aggressivare "He"-sägaren ropar till redan innan meningen är avslutad. Ofta leder detta till att offret kommer av sig och blir förbannad. Fortsätter offret mot all förmodan kan "he"´t sakta dras ut tills samma effekt nåts. Finns även de som sakta stegrar ljudnivån allteftersom offret fortsätter sin utläggning (trots störningsförsöken) för att markera det stegrade ointresset.
Ofta föregås "he":t av ett "men"; "men heee!". Synonym till det mer musikaliska "Hå".
-"I helgen var jag över hos Lindens och kollade in deras äppelodlingar"-"Men heee!"
-"De här gamla bila..."- "heeeeeeeeeeeeeeeeeeee"
- "Hee!"
-"... (lätt förbannad) bilarna som Hedlun..."
