Upproret i Plzeň (1953)

Upproret i Plzeň 1953, Tjeckoslovakien, skedde som en reaktion på en mängd försämringar för den arbetande befolkningen. Upproret inleddes med strejker för att övergå i en väpnad revolt 31 maj. Staden togs över och flera poliser och soldater anslöt sig till upproret. 2 juni drog stora styrkor in i staden och kväste upproret.

Bakgrunden svatas stalinisering

Efter att kommunistpartiet tagit över makten i det som kallas pragkuppen 1948 så startade under sovjetiskt påhejande rikta in produktionen på den tunga industrin (speciellt vapenproduktion). Jordbruket kollektiviserades och konsumtionsvaruindustrin ställdes åt sidan. Detta kryddades med sky hög inflation (28%). För att frigöra mer kapital till industrialiseringen höjdes först priserna på mat och konsumtionsvaror i början 1953. Detta ledde i sig till kortare strejker och en massa missnöje.

Som om inte detta räckte så genomför regimen en valutareform. Denna innebar i praktiken att folks besparingar devalverades (minskades). De devalverades de defacto till 50:1, alla löner till 5:1. Alla statsobligationer avskaffades. Den rationaliserade och subventionerade maten togs bort och arbetsnormerna höjdes. Reformerna proklamerades den 31:e maj 1953 kl 22.00.

Nattskiftet startar upproret

Nyheten om den överjävliga reformen spreds som en löpeld. Nattskiftet på Škodaverken i Plzeň gick omdelbart ut i strejk. På morgonen bestämde de sig för att marschera till statskärnan. Det blev sammanstötningar och en vakt dog. Runt middagstid så gav man sig på statshuset och reste barrikader på gatorna. Säkerhetstjänstens kontor eldas upp och alla kommunistattiraljer rivs ner i stan. Affischer med krav på större deltagande i fabriksförvaltningen, ackordsarbetets avskaffande, regeringens avgång och fria val. dyker upp på väggarna. Snutar, soldater och lokala partimedlemmar går med eller tvingas med i upproret. 2000 studenter ansluter sig. Boryfängelset som ligger i närheten angrips och fångarna befrias. Säkerhetspoliser och deras angivare lynchas.

Regimen skickar 8,000 snutar, 2,500 soldater och 80 pansarvagnar för att slå ner upproret. 40 upprorsmakare mördas i gatustriderna som följer. 9 pansarvagnar bränns med molotovs. Under eftermidagen den 2:e juni barrikaderar sig de sista upprorsmakarna i fabrikerna och ger så småningom upp. 2,000 fängslas omgående och undantagstillstånd införs. Ledande folk döms omedelbums till långa straff och förs bort (en avrättas). DE kommunister, snutar och soldater som deltog i revolten straffas extra hårt.

Övriga landet

Det strejkades även i vriga landet. Vid 19 stora fabriker i Bohemia o Moravia, i stora industricentra som Kladno och Ostrava. Dessa blwv aldrig våldsamma och avslutades inom en vecka. Runt 360,000 arbetare var ute i strejk, uppåt 250,000 var ute på gatorna och demonstrerade.

Efterspel

Partiet bestämde sig för att skylla det hela på provokationer från "utländska imperialistagenter" vilket fick bli den officiella förklaringen ända fram till 1989. Partiet rensade i samma veva ut folk med en "socialdeomkratisk inställning" eller "svag lojalitet". Armen skrävlar om att framtida uppror kommer slås ner direkt.

Den 8 juni dras de flesta av försämringarna tillbaks, förutom valutareformen. Man sänker även priserna en del för att lugna ner stämningarna.

Källor

• * Nilsson, Ingemar E.: Arbetarråden i Polen och Ungern, 1976.
• Uprising in Plzeň (1953) på engelska wikipedia.