Skillnad mellan versioner av "Arbetarförfattare som agiterade för Finlands sak"
Från Polkagriswiki
Linnea (Diskussion | bidrag) (Ny sida: I Soldaten hamnar Ivar Lo-Johansson i en hetsig diskussion med en krigsivrande författare. Denne och flera kamrater har rest runt och propagerat för fri...) |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
I [[Ivar Lo-Johansson|Soldaten|Soldaten]] hamnar [[Ivar Lo-Johansson]] i en hetsig diskussion med en krigsivrande författare. Denne och flera kamrater har rest runt och propagerat för frivilligt deltagande i Finlands krig mot Sovjetunionen. Bara någon enstaka av dem åkte själv dit. Svenska ungdomar skulle dö för Finland. I ett krig mellan Finska staten ,backad av Nazityskland, och Sovjetunionen. | I [[Ivar Lo-Johansson|Soldaten|Soldaten]] hamnar [[Ivar Lo-Johansson]] i en hetsig diskussion med en krigsivrande författare. Denne och flera kamrater har rest runt och propagerat för frivilligt deltagande i Finlands krig mot Sovjetunionen. Bara någon enstaka av dem åkte själv dit. Svenska ungdomar skulle dö för Finland. I ett krig mellan Finska staten ,backad av Nazityskland, och Sovjetunionen. | ||
| − | Vilka var dessa förvirrade själar, dessa stolpskott? Varför denna idioti? | + | Att massa blåborgare ville se svenska män dö i kriget är ju inget konstigt. Men vilka var arbetarförfattarna? Vilka var dessa förvirrade själar, dessa stolpskott? Varför denna idioti? |
En litteraturvetare nämner [[Eyvind Johnson]] och [[Harry Martinson]] | En litteraturvetare nämner [[Eyvind Johnson]] och [[Harry Martinson]] | ||
Versionen från 14 september 2008 kl. 22.19
I Soldaten|Soldaten hamnar Ivar Lo-Johansson i en hetsig diskussion med en krigsivrande författare. Denne och flera kamrater har rest runt och propagerat för frivilligt deltagande i Finlands krig mot Sovjetunionen. Bara någon enstaka av dem åkte själv dit. Svenska ungdomar skulle dö för Finland. I ett krig mellan Finska staten ,backad av Nazityskland, och Sovjetunionen.
Att massa blåborgare ville se svenska män dö i kriget är ju inget konstigt. Men vilka var arbetarförfattarna? Vilka var dessa förvirrade själar, dessa stolpskott? Varför denna idioti?
En litteraturvetare nämner Eyvind Johnson och Harry Martinson
