Skillnad mellan versioner av "Kommunistiska Förbundet marxist-leninisterna"

Versionen från 9 december 2008 kl. 14.39

Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna hade från början bildats som en prokinesisk och antisovjetisk utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (nuvarande Vänsterpartiet). Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) (KFML(r)), som numera heter Kommunistiska partiet. Splittringen omsjungs i KFML(r)´s hovband Knutna Nävars risiga plankning av "proud mary"; "Lär av historien". 1973 bytte partiet namn till Sveriges kommunistiska parti.

Hade under storhetstiden flera tusen medlemmar.

Partiet fick stöd från Kina i hemlighet.

Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette Oktoberförlaget och bokhandlarna kallades fantasifullt nog Oktoberhandeln.

Parti organet hette Gnistan o påstod sig ha en upplaga på 15 000-17 000 exemplar – den var i alla fall ansenlig även borträknat alla osålda exemplar som blev liggande i partilokaler och hemma hos medlemmar.

http://www.socalt.org/index.php?option=com_content&task=view&id=283&Itemid=60

---

I en av de tidigare större avdelningarna fungerade den demokratiska centralismen i praktiken på så sätt att varje fråga måste diskuteras i cellen och varje enskild medlems uppfattning redovisas och skriftligt rapporteras till styrelsen innan frågan kunde tas upp på sektionsmötet, vilket i realiteten innebar en i det närmaste absolut kontroll från styrelsens sida av de olika lokalavdelningarna/medlemmarna.

http://www.marxistarkiv.se/sverige/kfml-skp/zenit_om_kfml.pdf

--- Från Susning.nu:

¨KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, bildades år 1967 som en utbrytning ur dåvarande VPK, som en protest mot den förvanskning av den marxist-leninistiska ideologin som VPK företrädde (revisionismen). Medan VPK fortfarande stod Sovjetunionen nära, stod KFML istället nära Kinas Kommunistiska Parti (KKP) , som ansåg att Sovjetunionen utvecklades till ett kapitalistiskt och imperialistiskt land.

Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet KFML(r) (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till Solidaritetspartiet. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette Röd Ungdomoch gav ut tidningen Rödluvan, slogs år 1981 ihop med Marxist-Leninistiska Kampförbundet och då ersattes Rödluvan av Stormklockan.

Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar.