Skillnad mellan versioner av "Kommunistiska Förbundet marxist-leninisterna"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna hade från början bildats som en [[prokinesisk]] och [[antisovjetisk]] utbrytning ur [[Vänsterpartiet kommunisterna]] (nuvarande [[Vänsterpartiet]]). Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade [[Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna)]] (KFML(r)), som numera heter [[Kommunistiska partiet]]. Splittringen omsjungs i KFML(r)´s hovband [[Knutna Nävar]]s risiga plankning av "proud mary"; "[[Knutna nävar: Lär av historien|Lär av historien]]". 1973 bytte partiet namn till [[Sveriges kommunistiska parti (1967)|Sveriges kommunistiska parti]]. | Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna hade från början bildats som en [[prokinesisk]] och [[antisovjetisk]] utbrytning ur [[Vänsterpartiet kommunisterna]] (nuvarande [[Vänsterpartiet]]). Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade [[Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna)]] (KFML(r)), som numera heter [[Kommunistiska partiet]]. Splittringen omsjungs i KFML(r)´s hovband [[Knutna Nävar]]s risiga plankning av "proud mary"; "[[Knutna nävar: Lär av historien|Lär av historien]]". 1973 bytte partiet namn till [[Sveriges kommunistiska parti (1967)|Sveriges kommunistiska parti]]. | ||
| + | |||
| + | Hade under storhetstiden flera tusen medlemmar. | ||
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette [[Oktoberförlaget]] och bokhandlarna kallades fantasifullt nog [[Oktoberhandeln]]. | Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette [[Oktoberförlaget]] och bokhandlarna kallades fantasifullt nog [[Oktoberhandeln]]. | ||
| + | |||
| + | Parti organet hette [[Gnistan]] o påstod sig ha en upplaga på 15 000-17 000 exemplar – den var i alla fall ansenlig även borträknat alla osålda exemplar som blev liggande i partilokaler och hemma hos medlemmar. | ||
--- | --- | ||
Versionen från 9 december 2008 kl. 01.59
Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna hade från början bildats som en prokinesisk och antisovjetisk utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (nuvarande Vänsterpartiet). Redan 1970 splittrades det i sin tur för första gången, genom att en utbrytargrupp bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna) (KFML(r)), som numera heter Kommunistiska partiet. Splittringen omsjungs i KFML(r)´s hovband Knutna Nävars risiga plankning av "proud mary"; "Lär av historien". 1973 bytte partiet namn till Sveriges kommunistiska parti.
Hade under storhetstiden flera tusen medlemmar.
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette Oktoberförlaget och bokhandlarna kallades fantasifullt nog Oktoberhandeln.
Parti organet hette Gnistan o påstod sig ha en upplaga på 15 000-17 000 exemplar – den var i alla fall ansenlig även borträknat alla osålda exemplar som blev liggande i partilokaler och hemma hos medlemmar.
--- Från Susning.nu:
¨KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, bildades år 1967 som en utbrytning ur dåvarande VPK, som en protest mot den förvanskning av den marxist-leninistiska ideologin som VPK företrädde (revisionismen). Medan VPK fortfarande stod Sovjetunionen nära, stod KFML istället nära Kinas Kommunistiska Parti (KKP) , som ansåg att Sovjetunionen utvecklades till ett kapitalistiskt och imperialistiskt land.
Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet KFML(r) (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till Solidaritetspartiet. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette Röd Ungdomoch gav ut tidningen Rödluvan, slogs år 1981 ihop med Marxist-Leninistiska Kampförbundet och då ersattes Rödluvan av Stormklockan.
Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar.
