Skillnad mellan versioner av "Martinson, Moa: Vägen under stjärnorna"

Versionen från 9 mars 2012 kl. 11.07 (visa wikitext) Linnea (Diskussion | bidrag) (Ny sida: Historisk kollektivroman av Moa Martinson. Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet på landsbygden runt Norrköping, ibland görs avstickare in till stadens arbetare. Huvudpers...)		Versionen från 9 mars 2012 kl. 12.15 (visa wikitext) Linnea (Diskussion | bidrag) Nyare redigering →
Rad 1:		Rad 1:
−	Historisk kollektivroman av [[Moa Martinson]]. Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet på landsbygden runt Norrköping, ibland görs avstickare in till stadens arbetare. Huvudpersonerna är bönder, pigor och torpare. Tiden går, människor möts och skiljs. Kärlek och passion varvas med småsinthet och krossande stickord.	+	[[Bild:Vagen_under_stjarnorna.jpg|frame|right]]Historisk kollektivroman av [[Moa Martinson]]. Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet på landsbygden runt Norrköping, ibland görs avstickare in till stadens arbetare. Huvudpersonerna är bönder, pigor och torpare. Där finns storbonden och kvinnotjusaren Vändel; hans hemmablivande religiösa och snåla syster Ida; Ulla som kommer som piga till gården från skogarna på Kolmården; Kolaren som med religionen piskar sin familj för att senare trevande upptäcka socialismen i staden; Stövel-Anders och hans fru som får tre årsskördar i betalning för att nyodla mark, knogar, samlar gödsel på vägarna och får en rågskörd (genom att spannmålsbärarna i staden snor utsäde åt dem) som ingen förut skådat; Rika som går från piga till älskarinna tillbaka till piga men utan att någonsin böja sig för husbonden; och många flera.
−	Gemenskap och isolering i på landsbyggden i 1800-talets Sverige, fast mycket känner man igen från vårt liv idag. De små händelsernas livsavgörande potential och människors inneboende styrka präglar berättelsen.	+	Tiden går, människor möts och skiljs. Kärlek och passion varvas med småsinthet och krossande stickord. Allt till bakgrunden av de sociala och ekonomiska omständigheterna i sekelskiftets Sverige. Där, liksom nu, fattiga människor måste hålla ihop.
		+
		+	Berättelsen visar på gemenskaper och isolering på landsbyggden i 1800-talets Sverige, fast mycket känner man igen från vårt liv idag. Boken pekar på de små händelsernas livsavgörande potential , människors inneboende styrka och vilken kraftfull effekt en utsträckt hand kan ge.
	Boken innehåller, i förbifarten, många fina beskrivningar av arbetsmoment från bondesamhället - bland annat slakt, mjölkkörning, tjurhållning.		Boken innehåller, i förbifarten, många fina beskrivningar av arbetsmoment från bondesamhället - bland annat slakt, mjölkkörning, tjurhållning.
		+
		+	Boken ingår i Moa Martinsons Östegöta-epos som även omfattar [[Martinson, Moa: Drottning Grågyllen|Drottning Grågyllen]], [[Martinson, Moa: Livets fest|Livets fest]] och [[Martinson, Moa: Brandliljor|Brandliljor]]. Flera personer och händelser från de olika böckerna överlappar och korsar varandra.
		+
	[[Kategori:Östergötland]]		[[Kategori:Östergötland]]

---

Versionen från 9 mars 2012 kl. 12.15

Historisk kollektivroman av Moa Martinson. Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet på landsbygden runt Norrköping, ibland görs avstickare in till stadens arbetare. Huvudpersonerna är bönder, pigor och torpare. Där finns storbonden och kvinnotjusaren Vändel; hans hemmablivande religiösa och snåla syster Ida; Ulla som kommer som piga till gården från skogarna på Kolmården; Kolaren som med religionen piskar sin familj för att senare trevande upptäcka socialismen i staden; Stövel-Anders och hans fru som får tre årsskördar i betalning för att nyodla mark, knogar, samlar gödsel på vägarna och får en rågskörd (genom att spannmålsbärarna i staden snor utsäde åt dem) som ingen förut skådat; Rika som går från piga till älskarinna tillbaka till piga men utan att någonsin böja sig för husbonden; och många flera.

Tiden går, människor möts och skiljs. Kärlek och passion varvas med småsinthet och krossande stickord. Allt till bakgrunden av de sociala och ekonomiska omständigheterna i sekelskiftets Sverige. Där, liksom nu, fattiga människor måste hålla ihop.

Berättelsen visar på gemenskaper och isolering på landsbyggden i 1800-talets Sverige, fast mycket känner man igen från vårt liv idag. Boken pekar på de små händelsernas livsavgörande potential , människors inneboende styrka och vilken kraftfull effekt en utsträckt hand kan ge.

Boken innehåller, i förbifarten, många fina beskrivningar av arbetsmoment från bondesamhället - bland annat slakt, mjölkkörning, tjurhållning.

Boken ingår i Moa Martinsons Östegöta-epos som även omfattar Drottning Grågyllen, Livets fest och Brandliljor. Flera personer och händelser från de olika böckerna överlappar och korsar varandra.