Skillnad mellan versioner av "Indianer"
Från Polkagriswiki
Kurtake (Diskussion | bidrag) m (Ny sida: De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här * En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens ...) |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| (En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här | De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == Indianerna i spanska amerika == | ||
| + | * Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar. | ||
| + | |||
| + | Lönearbetet ledde till att många fångades in i sinrika skuldfällor av de höga herrarna och blev skuldslavar. För att få fart på den inre markanden i kolonierna på 1700-talet tvingar kronan indianerna att börja köpa konsumtionsvaror på kredit. Skuld spiraler = uppror = stora indian revolten i Anderna 1870. Klassamhälle. Penningekonomin tränger sig in överallt... penningskatten= Bönderna odlar inte en mångsidig kost. De odlar för markanden. Det som kan ge stålars till skatter o konsumtionsvaror. | ||
* En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens svarta bok]]. | * En bra text är ''Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen'' av Yves Bénot som ingår i [[Kolonialismens svarta bok]]. | ||
Nuvarande version från 28 september 2009 kl. 20.38
De folk som kolonialherrarna döpte till indianer skrivs det om här
Indianerna i spanska amerika
- Skattskyldiga indianer på s.169: Den skattskyldige indianen var en vuxen man mellan 18 o 50 år. Indianhövdingar och deras familjer var skattebefriade. Under första tiden i natura. Koka, jordbruksprodukter, djur, ägg kläder, tågvirke osv. andra hälften av 1500-tal krävs mer av tributen ut i pengar. Skatteskyldiga tvingas ta lönearbete i gruvorna, textilverkstäderna osv. Avlönat arbete och markandsproduktion breder ut sig runt gruvor o storjordbruk. Krävdes tvångsarbete för att få folk till de nya produtionsenheterna... repartimento /mita. Folk som inte var bofasta o kom från en annan region kunde inte beskattas. Många flydde alltså genom att flytta. Blev en massa lösdrivare. los forasteros. Tillslut tvingades de även i i arbete efter lite omskrivning av lagar.
Lönearbetet ledde till att många fångades in i sinrika skuldfällor av de höga herrarna och blev skuldslavar. För att få fart på den inre markanden i kolonierna på 1700-talet tvingar kronan indianerna att börja köpa konsumtionsvaror på kredit. Skuld spiraler = uppror = stora indian revolten i Anderna 1870. Klassamhälle. Penningekonomin tränger sig in överallt... penningskatten= Bönderna odlar inte en mångsidig kost. De odlar för markanden. Det som kan ge stålars till skatter o konsumtionsvaror.
- En bra text är Utplåningen av indianerna i den karibiska regionen av Yves Bénot som ingår i Kolonialismens svarta bok.
