Skillnad mellan versioner av "Kurt Salomonsson"

Nuvarande version från 27 augusti 2018 kl. 21.14

- Jag har tidningen Norra Västerbottens ( nedan kallad Norran ) dåvarande chefredaktör KH Wikström att tacka för mycket. Han gav mig möjlighet att skriva, och såg till att mina alster publicerades, berättar Kurt. Det var också i Norran som det litterära intresset väcktes. Debuten blev ett sportreferat hemma från Hjoggböle där fotbollslaget nådde framgångar och klättrade i seriesystemet.

- Jag minns att jag moraliserade i mina texter. Exempelvis hade jag sett fotbollsspelarna dricka öl på en danstillställning. Det tog jag med i referatet.

- I NV kunde man läsa följetonger av Sigge Stark. De gjorde stort intryck på mig. Att läsa böcker var inte riktigt fint i mina hemtrakter. Därför blev dagstidningen vår litterära skola.

Det första skönlitterära alstret hette Mordleken och publicerades i All världens berättare 1954. Att det trots den litterära fattigdomen i hembyn kom att formas flera stora författare är det många som undrat över. Förutom Kurt Salomonsson och P O Enquist finns ju ytterligare namnkunniga författare - bland dem Kurts syster Anita Salomonson.

- Byn präglades av tystnad. En tystnad som lagrades och till slut sprängdes. Då kom allt vi samlat på oss ut. Att böcker mer eller mindre var förbjudna förklarar Kurt Salomonson så här:

- Befolkningen var ängsliga att avvika. Att hitta något i böckerna som avvek från deras egen livsstil. Men en berättartradition fanns hos kvinnorna.

- Jag har efteråt fått berättat av min syster att min mor långt in på nätterna berättade för henne om mycket. Det visste jag aldrig. Karlarna pratade sällan om det som inte rörde det allra närmaste som exempelvis arbetet. Kurt Salomonson är ett barn av sin tid. Som arbetarförfattare är han självlärd med sexårig folkskola bakom sig.

- Men en mycket bra skola. Jag har bara goda minnen från skoltiden

Kurt Salomonsson skrev 1956 romanen "Grottorna". Den skrevs i gruvsamhället Laisvall där Kurt en gång jobbade som gruvbyggare. "Grottorna", som handlar om Laisvalls samhälle och gruvan, väckte starka reaktioner när den kom ut. Personer i samhället kände sig träffade, han blir kallad "klassförädare", flera litteraturkritiker ifrågasatte bokens äkthet och borgerliga tidningar gav den bra betyg. "Grottorna" vände mer eller mindre upp och ned på den etablerade litterära världen.(? säger vem? Sossevärlden kanske...)

- När jag kom till Laisvall fick jag se verkligheten i vitögat. Mina lyckliga slut blev inte lyckliga längre. Jag både skrämdes och blev arg av det människoförakt som de höga herrarna visade.

- Jag skrev ned mina upplevelser på lappar. Sen skaffade jag en reseskrivmaskin av märket Erica. Många arbetskamrater hörde säkert skrivmaskinsknattret på nätterna i baracken. Om sina tre år som gruvarbetare berättar Kurt;

- Det var inga problem att stå ut. Det fanns en Klondykestämning och en äventyrsanda som tilltalade mig. Kurt Salomonsson har tidigare sagt att han skrev boken om gruvan i Laisvall för att han kände sig tvingad att berätta om arbetssituationen. Idag används boken ofta som bakgrundshistorik inom arbetarrörelsen.

1958 inleder Kurt sin triologi om arbetarrörelsen och folkhemmet (Mannen utanför, Sveket och Skiljevägen). Här går han till frontalagrepp på allt och alla. Arbetarna har fått välfärd men reducerats till en stor grå massa som mest sysslar med att hålla varandra nere i skiten. Mat för dagen och prylar, men fan den som avviker på något sätt. Arbetarrörelsen lackar av bara fan och det dröjer fram tills 70-talet innan han får börja skriva i sossepressen (tills dess vegeterar han i syndikalisternas Arbetaren) och vara med leka med de stora pojkarna. Han har även arbetat på Folket i bild och Kulturkontakt

Kurt har också under årens lopp belönats med diverse utnämningar. Bland annat till hedersdoktor vid Umeå universitet 1990 och Hedenvindplaketten 1990. 1989 belönades också Kurt med Ivar-Lo priset som utdelas av fackföreningsrörelsen. En doktorsavhandling kring Kurts författarskap är också på gång.

Bygger till största delen på Kurt Salomonsson - en Hjoggböleförfattare av Björn Lindholm

Böcker och skrifter

• Mordleken, 1954

• Hungerdansen, 1955

• Grottorna, 1956

• Deras vrede, 1957

• Mannen utanför, 1958

• Sveket, 1959

• Nattvandraren, 1960

• Skiljevägen, 1962

• Sista skiftet, 1967

• En dag i gruvan, 1972

• Flickan med sagohåret : berättelser, 1979

• Skönast på jorden är Kvikkjokk om våren, 1981 (tillsammans med Jan Fogelbäck)

• Gåvan, 1986