Skillnad mellan versioner av "Moa Martinson"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
(Ny sida: Svensk arbetarförfattare. Döptes till Helga Maria. Hennes mor Kristina Schwartz var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Efter ett par år f...)
 
 
(14 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
−
Svensk arbetarförfattare. Döptes till Helga Maria. Hennes mor Kristina Schwartz var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Efter ett par år flyttade hon till Norrköping och började på fabrik. 1895 gifte sig Kristina med Alfred Karlsson och kunde ta Helga Maria till sig. Moas styvfar arbetade på olika gårdar och i hamnen, som många arbetare söp han ofta upp lönen och den lilla familjen fick flytta ofta.
+
[[Bild:Martinson-moa.gif|frame|right]]'''Moa Martinson''' (1890-1964) är en av våra mest kända [[arbetarförfattare]]. Döptes till Helga Maria. Hennes mor Kristina Schwartz var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Efter ett par år flyttade hon till Norrköping och började på fabrik. 1895 gifte sig Kristina med Alfred Karlsson och kunde ta Helga Maria till sig. Moas styvfar arbetade på olika gårdar och i hamnen, som många arbetare söp han ofta upp lönen och den lilla familjen fick flytta ofta.
  
−
Under sommaren 1906 jobbade Moa på den stora Konst- och Industriutställningen på Syltenberget i Norrköping. I boken Kungens Rosor berättar hon om denna period. På hösten 1906 fick Martinson en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och började därefter arbeta som kallskänka runt om i Sverige. Hennes föräldrar bodde då i Ösmo på Södertörn och där träffade hon diversearbetaren Karl Leonard Johansson. När hon var 19 år blev hon gravid. Efter den förste sonens, Olof, födelse flyttade hon till Karl på torpet Johannesdal nära Ösmo. Där födde hon på fem år ytterligare fyra söner, 1911 Tore, 1913 Erik, 1914 Manfred och 1916 Knut. Karl söp ofta upp förtjänsten och Moa fick försöka skaffa mat åt familjen genom att odla på några åkerlappar, fiska och sätta ut fällor.
+
Under sommaren 1906 jobbade Moa på den stora Konst- och Industriutställningen på Syltenberget i Norrköping. I boken ''[[Martinson, Moa: Kungens rosor|Kungens rosor]]'' berättar hon om denna period. På hösten 1906 fick Martinson en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och började därefter arbeta som kallskänka runt om i Sverige. Hennes föräldrar bodde då i Ösmo på Södertörn och där träffade hon diversearbetaren Karl Leonard Johansson. När hon var 19 år blev hon gravid. Efter den förste sonens, Olof, födelse flyttade hon till Karl på torpet Johannesdal nära Ösmo. Där födde hon på fem år ytterligare fyra söner, 1911 Tore, 1913 Erik, 1914 Manfred och 1916 Knut. Karl söp ofta upp förtjänsten och Moa fick försöka skaffa mat åt familjen genom att odla på några åkerlappar, fiska och sätta ut fällor.
  
 
Skrev i [[Brand]] och [[Arbetaren]]. Rörde sig i Syndikalistiska kretsar. Moa var under en period invald i Kommunalfullmäktige i Sorunda.  
 
Skrev i [[Brand]] och [[Arbetaren]]. Rörde sig i Syndikalistiska kretsar. Moa var under en period invald i Kommunalfullmäktige i Sorunda.  
  
−
[[Martinson, Moa: Mor gifter sig|Mor gifter sig]] och [[Martinson, Moa: Kyrkobröllop|Kyrkbröllop]], [[Martinson, Moa: Kungens rosor|Kungens rosor]] och  
+
''[[Martinson, Moa: Mor gifter sig|Mor gifter sig]]'' och ''[[Martinson, Moa: Kyrkobröllop|Kyrkbröllop]]'', ''[[Martinson, Moa: Kungens rosor|Kungens rosor]]'' och  
−
[[Martinson, Moa: Kyrkobröllop|Jag möter en diktare]] har stora självbiografiska inslag.  
+
''[[Martinson, Moa: Jag möter en diktare|Jag möter en diktare]]'' har stora självbiografiska inslag.  
  
−
1928 hade hon träffat diktaren [[Harry Martinson]] och de gifte sig den 3 oktober 1929. Äktenskapet var till en början lyckligt men Harry var otrogen och separation följdes av återförening. Han lämnade henne 1939 och tog värvning. På vintern 1940 tog hon ut skilsmässa och äktenskapet upplöstes 1941. [[Ivar Lo-Johansson]], som var god vän till dem bägge, skildrade deras äktenskap i [[Lo-Johansson, Ivar: Tröskleln|Tröskeln]].
+
1928 hade hon träffat diktaren [[Harry Martinson]] och de gifte sig den 3 oktober 1929. Äktenskapet var till en början lyckligt men Harry var otrogen och separation följdes av återförening. Han lämnade henne 1939 och tog värvning. På vintern 1940 tog hon ut skilsmässa och äktenskapet upplöstes 1941. [[Ivar Lo-Johansson]], som var god vän till dem bägge, skildrade deras äktenskap i ''[[Lo-Johansson, Ivar: Tröskleln|Tröskeln]]''.
  
  
Rad 14: Rad 14:
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
|-
 
|-
−
! colspan="3" | Bibliografi
+
! colspan="3" |
 
|-
 
|-
 
! År
 
! År
Rad 20: Rad 20:
 
! Övrigt
 
! Övrigt
 
|-
 
|-
−
|1928-29||Pigmamma||Följetong
+
|1928-29||''[[Martinson, Moa: Pigmamma|Pigmamma]]||Följetong
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1933|1933]]||''[[Kvinnor och äppelträd]]''||roman
+
|[[Litteraturåret 1933|1933]]||''[[Martinson, Moa: Kvinnor och äppelträd|Kvinnor och äppelträd]]''||roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1934|1934]]||''Sallys söner''||roman
+
|[[Litteraturåret 1934|1934]]||''[[Martinson: Moa: Sallys söner|Sallys söner]]''||roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1935|1935]]||''Rågvakt''||roman
+
|[[Litteraturåret 1935|1935]]||''[[Martinson, Moa: Rågvakt|Rågvakt]]''||roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1936|1936]]||''Mor gifter sig''||Miaserien
+
|[[Litteraturåret 1936|1936]]||''[[Martinson, Moa: Mor gifter sig|Mor gifter sig]]''||Miaserien
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1937|1937]]||''Drottning Grågyllen''||historisk roman
+
|[[Litteraturåret 1937|1937]]||''[[Martinson, Moa: Drottning Grågyllen|Drottning Grågyllen]]''||historisk roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1937|1937]]||''Motsols''||diktsamling
+
|[[Litteraturåret 1937|1937]]||''[[Martinson, Moa: Motsols|Motsols]]''||diktsamling
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1938|1938]]||''Kyrkbröllop''||Miaserien
+
|[[Litteraturåret 1938|1938]]||''[[Martinson, Moa: Kyrkbröllop|Kyrkbröllop]]''||Miaserien
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1939|1939]]||''Kungens rosor''||Miaserien
+
|[[Litteraturåret 1939|1939]]||''[[Martinson, Moa: Kungens rosor|Kungens rosor]]''||Miaserien
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1940|1940]]||''Vägen under stjärnorna''||historisk roman
+
|[[Litteraturåret 1940|1940]]||''[[Martinson, Moa: Vägen under stjärnorna|Vägen under stjärnorna]]''||historisk roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1941|1941]]||''Brandliljor''||historisk roman
+
|[[Litteraturåret 1941|1941]]||''[[Martinson, Moa: Brandliljor|Brandliljor]]''||historisk roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1942|1942]]||''Armén vid horisonten''||Essäer och noveller
+
|[[Litteraturåret 1942|1942]]||''[[Martinson, Moa: Armén vid horisonten|Armén vid horisonten]]''||Essäer och noveller
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1943|1943]]||''Den osynlige älskaren''||Bettyserien
+
|[[Litteraturåret 1943|1943]]||''[[Martinson, Moa: Den osynlige älskaren|Den osynlige älskaren]]''||Bettyserien
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1944|1944]]||''Bakom svenskvallen''||Memoarer
+
|[[Litteraturåret 1944|1944]]||''[[Martinson, Moa: Bakom svenskvallen|Bakom svenskvallen]]''||Memoarer
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1947|1947]]||''Kärlek mellan krigen''||Memoarer
+
|[[Litteraturåret 1947|1947]]||''[[Martinson, Moa: Kärlek mellan krigen|Kärlek mellan krigen]]''||Memoarer
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1949|1949]]||''Livets fest''||historisk roman
+
|[[Litteraturåret 1949|1949]]||''[[Martinson, Moa: Livets fest|Livets fest]]''||historisk roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1950|1950]]||''Jag möter en diktare''||Memoarer
+
|[[Litteraturåret 1950|1950]]||''[[Martinson, Moa: Jag möter en diktare|Jag möter en diktare]]''||Memoarer
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1952|1952]]||''Du är den enda''||Bettyserien
+
|[[Litteraturåret 1952|1952]]||''[[Martinson, Moa: Du är den enda|Du är den enda]]''||Bettyserien
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1955|1955]]||''Kvinnorna på Kummelsjö''||historisk roman
+
|[[Litteraturåret 1955|1955]]||''[[Martinson, Moa: Kvinnorna på Kummelsjö|Kvinnorna på Kummelsjö]]''||historisk roman
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1957|1957]]||''Klockor vid Sidenvägen''||Bettyserien
+
|[[Litteraturåret 1957|1957]]||''[[Martinson, Moa: Klockor vid Sidenvägen|Klockor vid Sidenvägen]]''||Bettyserien
 
|-
 
|-
−
|[[Litteraturåret 1959|1959]]||''Hemligheten''||Bettyserien
+
|[[Litteraturåret 1959|1959]]||''[[Martinson, Moa: Hemligheten|Hemligheten]]''||Bettyserien
 
|}
 
|}
 +
 +
[[Kategori:Arbetarförfattare|Martinson, Moa]]
 +
[[Kategori:Författare|Martinson, Moa]]

Nuvarande version från 1 april 2013 kl. 11.50

Martinson-moa.gif
Moa Martinson (1890-1964) är en av våra mest kända arbetarförfattare. Döptes till Helga Maria. Hennes mor Kristina Schwartz var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Efter ett par år flyttade hon till Norrköping och började på fabrik. 1895 gifte sig Kristina med Alfred Karlsson och kunde ta Helga Maria till sig. Moas styvfar arbetade på olika gårdar och i hamnen, som många arbetare söp han ofta upp lönen och den lilla familjen fick flytta ofta.

Under sommaren 1906 jobbade Moa på den stora Konst- och Industriutställningen på Syltenberget i Norrköping. I boken Kungens rosor berättar hon om denna period. På hösten 1906 fick Martinson en utbildningsplats på en restaurang i Stockholm och började därefter arbeta som kallskänka runt om i Sverige. Hennes föräldrar bodde då i Ösmo på Södertörn och där träffade hon diversearbetaren Karl Leonard Johansson. När hon var 19 år blev hon gravid. Efter den förste sonens, Olof, födelse flyttade hon till Karl på torpet Johannesdal nära Ösmo. Där födde hon på fem år ytterligare fyra söner, 1911 Tore, 1913 Erik, 1914 Manfred och 1916 Knut. Karl söp ofta upp förtjänsten och Moa fick försöka skaffa mat åt familjen genom att odla på några åkerlappar, fiska och sätta ut fällor.

Skrev i Brand och Arbetaren. Rörde sig i Syndikalistiska kretsar. Moa var under en period invald i Kommunalfullmäktige i Sorunda.

Mor gifter sig och Kyrkbröllop, Kungens rosor och Jag möter en diktare har stora självbiografiska inslag.

1928 hade hon träffat diktaren Harry Martinson och de gifte sig den 3 oktober 1929. Äktenskapet var till en början lyckligt men Harry var otrogen och separation följdes av återförening. Han lämnade henne 1939 och tog värvning. På vintern 1940 tog hon ut skilsmässa och äktenskapet upplöstes 1941. Ivar Lo-Johansson, som var god vän till dem bägge, skildrade deras äktenskap i Tröskeln.


Böcker

År Titel Övrigt
1928-29 Pigmamma Följetong
1933 Kvinnor och äppelträd roman
1934 Sallys söner roman
1935 Rågvakt roman
1936 Mor gifter sig Miaserien
1937 Drottning Grågyllen historisk roman
1937 Motsols diktsamling
1938 Kyrkbröllop Miaserien
1939 Kungens rosor Miaserien
1940 Vägen under stjärnorna historisk roman
1941 Brandliljor historisk roman
1942 Armén vid horisonten Essäer och noveller
1943 Den osynlige älskaren Bettyserien
1944 Bakom svenskvallen Memoarer
1947 Kärlek mellan krigen Memoarer
1949 Livets fest historisk roman
1950 Jag möter en diktare Memoarer
1952 Du är den enda Bettyserien
1955 Kvinnorna på Kummelsjö historisk roman
1957 Klockor vid Sidenvägen Bettyserien
1959 Hemligheten Bettyserien
Hämtad från "https://polkagris.nu/wikin/index.php?title=Moa_Martinson&oldid=18841"