Skillnad mellan versioner av "Hobhouse, Penelope: Trädgårdskonstens historia 3000 år"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m (Ny sida: right '''Trädgårdskonstens historia 3000 år''' är ett tjockt as till bok. En praktexemplar i genren brittisk trädgårdsporr. Stor,...) |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Trädgårdskonstens historia 3000 år''' är ett tjockt as till bok. En praktexemplar i genren brittisk trädgårdsporr. Stor, otymplig, mycket bilder, många sidor och en massa info i marginalerna eller i faktarutor. [[Penelope Hobhouse]] går i stora drag i igenom trädgårdskonsten med stort T:s historiska utveckling. Eftersom de stora trädgårdsanläggningarna är intimt förknippade med olika härskarklasser och deras utsugning av de arbetande folklagren genom tiderna så blir det främst en expose utifrån dessa högheters perspektiv. Enorma skrytanläggningar där högdjurens makt och härlighet skulle basuneras ut men även deras försök att skapa sig ett paradis på jorden. Riktigt dyra anläggningar som ibland ruinerade hela riken. | '''Trädgårdskonstens historia 3000 år''' är ett tjockt as till bok. En praktexemplar i genren brittisk trädgårdsporr. Stor, otymplig, mycket bilder, många sidor och en massa info i marginalerna eller i faktarutor. [[Penelope Hobhouse]] går i stora drag i igenom trädgårdskonsten med stort T:s historiska utveckling. Eftersom de stora trädgårdsanläggningarna är intimt förknippade med olika härskarklasser och deras utsugning av de arbetande folklagren genom tiderna så blir det främst en expose utifrån dessa högheters perspektiv. Enorma skrytanläggningar där högdjurens makt och härlighet skulle basuneras ut men även deras försök att skapa sig ett paradis på jorden. Riktigt dyra anläggningar som ibland ruinerade hela riken. | ||
| − | Eftersom Hobhouse inte har svart bälte i historiematerialism så trycker hon inte på just detta. Hon klarar därmed inte heller förklara de samhälliga drivkrafterna och processerna som den här trädgårdskonsten uppstår ur | + | Eftersom Hobhouse inte har svart bälte i historiematerialism så trycker hon inte på just detta. Hon klarar därmed inte heller förklara de samhälliga drivkrafterna och processerna som den här trädgårdskonsten uppstår ur. De trädgårdsslavar, drängar, dagsverkebönder och tom trädgårdsmästare som drev anläggningarna skymtar fram bara i kulissen ett par gångar. Vanligt folks trädgårdar finns inte med övh. |
Boken är väl bra om man gillar att ytligt få de stora dragen i trädgårdskonstens utveckling. Fast kanske ändå inte. Onödigt mycket gubbar och oväsentliga hårklyverier. Men även massa bilder som är okej. Kanske kan den vara bra att ha som uppslagsverk i bokhyllan om man är överintresserad. | Boken är väl bra om man gillar att ytligt få de stora dragen i trädgårdskonstens utveckling. Fast kanske ändå inte. Onödigt mycket gubbar och oväsentliga hårklyverier. Men även massa bilder som är okej. Kanske kan den vara bra att ha som uppslagsverk i bokhyllan om man är överintresserad. | ||
| + | |||
| + | == Läs hellre == | ||
| + | * ''[[Flinck, Maria: Tusen år i trädgården]]'' | ||
[[Kategori:Odlingslitteratur]] | [[Kategori:Odlingslitteratur]] | ||
[[Kategori:Trädgårdshistoria]] | [[Kategori:Trädgårdshistoria]] | ||
Versionen från 30 april 2011 kl. 12.54
Trädgårdskonstens historia 3000 år är ett tjockt as till bok. En praktexemplar i genren brittisk trädgårdsporr. Stor, otymplig, mycket bilder, många sidor och en massa info i marginalerna eller i faktarutor. Penelope Hobhouse går i stora drag i igenom trädgårdskonsten med stort T:s historiska utveckling. Eftersom de stora trädgårdsanläggningarna är intimt förknippade med olika härskarklasser och deras utsugning av de arbetande folklagren genom tiderna så blir det främst en expose utifrån dessa högheters perspektiv. Enorma skrytanläggningar där högdjurens makt och härlighet skulle basuneras ut men även deras försök att skapa sig ett paradis på jorden. Riktigt dyra anläggningar som ibland ruinerade hela riken.
Eftersom Hobhouse inte har svart bälte i historiematerialism så trycker hon inte på just detta. Hon klarar därmed inte heller förklara de samhälliga drivkrafterna och processerna som den här trädgårdskonsten uppstår ur. De trädgårdsslavar, drängar, dagsverkebönder och tom trädgårdsmästare som drev anläggningarna skymtar fram bara i kulissen ett par gångar. Vanligt folks trädgårdar finns inte med övh.
Boken är väl bra om man gillar att ytligt få de stora dragen i trädgårdskonstens utveckling. Fast kanske ändå inte. Onödigt mycket gubbar och oväsentliga hårklyverier. Men även massa bilder som är okej. Kanske kan den vara bra att ha som uppslagsverk i bokhyllan om man är överintresserad.
