Skillnad mellan versioner av "Fredrik Segerståhl"

Versionen från 11 augusti 2010 kl. 19.10

Fredrik Segerståhl (1933 - 2001) var en svensk författare. Han har bland annat skrivit den sköna boken Brödupproret om upproret i Jönköping 1855, även känt som Spannmålskravallerna. Han var enda barnet till Elisabet och Carl Segerståhl i Vindeln. Mamman var folkskollärare och pappan var lärare och från 1948 till sin död 1958 också rektor vid Vindelns folkhögskola. Efter folkskola och realskola i Vindeln for Fredrik till Norrköping, pappa Carls gamla hemstad, och tog där studentexamen. Folkhögskolan var den miljö som formade Fredrik.

Efter studentexamen studerade Fredrik litteraturhistoria, nordiska språk och historia i Lund och Uppsala. Han arbetade sedan ett par år vid en folkhögskola i närheten av Sveg. I början av 1960-talet bildade han familj och bosatte sig i Jönköping, där han tjänstgjorde som gymnasielärare i svenska och historia fram till 1986. Från detta år var han verksam som författare på heltid.

Skrivande

Fredrik Segerståhl debuterade 1977 med romanen Brödupproret, en dokumentär skildring av en episod i Jönköpings sociala historia, Spannmålskravallerna, som inträffade 1855.

De flesta av de 14 romaner som han publicerade därefter har Norrland i allmänhet och Västerbotten i synnerhet som miljö. Många av dem handlar om Vindeln, kommunen och tätorten. Två av dem, Institutionen och Vintersonat, kretsar kring Vindelns folkhögskola.

Institutionen som kom 1978, handlar om ett slutet samhälle. Det skulle kunna vara ett fängelse eller ett sjukhus, men det är lätt att förstå att det är Vindelns folkhögskola som avses. Här är personalen strängt hierarkiskt grupperad med tydliga sociala skillnader mellan överklass och underklass. Bortsett från provinsialläkaren i den omgivande byn är Ledaren för institutionen det högsta hönset. Hans medarbetare, lärarna, tillhör alla överklassen. De anställda i kök, vaktmästeri och i städning utgör underklassen. Romanen spänner över en period på ca 50 år från 1905 och framåt.

Boken är löst sammanfogad med korta kapitel, ömsom dråpligt roliga, ömsom sorgliga om tragiska människoöden. En sammanbindande länk är arkivet, där skrivelser och brev ger utgångspunkt för inblickar i alla de människoöden som passerar revy i denna roman. På Institutionen lever alla sitt liv ganska isolerade från omvärlden, men världshändelserna med två världskrig, börskrasch och de nazistiska strömningarna på 30-talet ger ändå ett visst eko i denna slutna miljö.

I romanen Sorteringen från 1979 skildras skolans värld. Det blir en svidande kritik mot skolan, som har fått sin roll reducerad till att sortera unga människor och dela in dem i ett A-lag och ett B-lag. Boken för tankarna till Peter Tillbergs numera klassiska tavla: Är du lönsam lille vän?

Vargdagar som kom 1981 handlar om människors fångenskap i ett slutet samhälle och deras valhänta utbrytningsförsök.

Ett genomgående tema i hans romaner är udda människor i samhällets utkant. I Sönderfallet från 1984 skildras också en udda figur, som upplever hur tillvaron håller på att rämna. En roman med detta tema är också Tre Bröder, som kom 1985, om tre udda människor som lever tätt ihop och som driver varandra mot en katastrof. Boken blev en stor framgång hos både kritik och publik.

En särling är också huvudpersonen i n´Wikner från 1988. Det är en berättelse i vindelmiljö om ouppfyllda drömmar, självhävdelse, förnedring och förfall. Huvudpersonen i romanen En vecka i mars är en människa som håller på att förlora fotfästet i tillvaron. I Urmakarens lärling från 1990 får vi följa en streber som arbetar sig upp på den sociala stegen. Den blinda fläcken som kom 1992 är en slags kärleksroman i thrillerns form. Språket är stramt och avskalat. Huvudpersonen är mjölnare. Hans älskade Elin är en kvinna som rört hans innersta väsen och som han inte kan glömma. Hon försvinner en dag, och han söker och söker efter henne och till slut finner han henne. Fjärrskådarn från 1994 handlar om Adolf Karlsson, ett byoriginal som framgångsrikt går med slagruta och som flitigt anlitas för att söka vatten. Det är en burlesk historia om ännu en udda människa, skildrad med stort inkännande.

Helgas hus som publicerades 1996 blev hans sista roman. Den handlar om tre särpräglade människor, en kvinna och två män, som oförskyllt hamnar i ett litet samhälle. Mellan dem utspelar sig ett mänskligt triangeldrama av hat och kärlek, men ytterst är de bundna till varandra av ett ömsesidigt beroende.

Den sista boken som Fredrik hann publicera före sin död 2001 var ingen roman, utan en bok om ortnamn: Tutaryd. Det innehåller etymologier till många av ortnamnen längs de svenska europavägarna. Boken speglar det språkintresse som Fredrik hade under hela sitt liv.

Den roman som han vann mest framgång med vid sidan av Tre bröder är Vintersonat, som kom 1987. Det är en delvis självbiografisk bok i romanform.

Saxat och ihopklippt från

• Författare i Vindeln, Västerbottens Museums hemsida