Skillnad mellan versioner av "Sveriges kommunistiska parti (1967)"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML/SKP, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar. | Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML/SKP, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar. | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Svenska kommunistpartier]] | ||
Versionen från 5 januari 2009 kl. 16.54
1973 bytte KFML namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP).
Hade som de flesta vänstersekter med självrespekt en egen bokutgivning och bokhandel. Förlaget hette Oktoberförlaget och bokhandlarna kallades fantasifullt nog Oktoberhandeln.
Partiet genomgick ett par splittringar, bla 1970, 1976 och 1979. År 1970 bröt sig en "vänster"-sekteristisk grupp ut under namnet KFML(r) (Numera KPML(r)). KFML(r) vände sig bland annat mot förbundets enhetsfrontstaktik.1986 bytte man namn från SKP till Solidaritetspartiet. Solidaritetspartiet lades ner 1990. KFML/SKP ungdomsförbund hette Röd Ungdom och gav ut tidningen Rödluvan, slogs år 1981 ihop med Marxist-Leninistiska Kampförbundet och då ersattes Rödluvan av Stormklockan.
Många inflytelserika personer har en bakgrund inom KFML/SKP, t ex förra TCO-ordföranden Inger Ohlsson, Lärarförbundets tidigare ordförande Christer Romilson, statsråd Marita Ulvskog och SE-Bankens chefsekonom Klas Eklund. Även Robert Aschberg, Henning Mankell, Göran Rosenberg, Peppe Engberg, Jan Guillou, Mats Gellerfelt har varit medlemmar.
