Skillnad mellan versioner av "Reed, John: Tio dagar som skakade världen"
Linnea (Diskussion | bidrag) |
Linnea (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Lenin och hans hejdukar vart föresten så nöjda med Reeds alster att han efter sin död 1920 fick begravas vid Kremls murar. En gravplats reserverad för enbart de mest framstående sovjetledarna. Andra generationens [[likmaskar]] tyckte mindre bra om Reeds litterära gärningar. Boken förbjöds av [[Stalin]] för att den inte nämnde honom mer än två gånger. Å då bara i förbigående. Hyllningarna till Trotsky som Reed strör omkring sig lär ju även de ha bidragit. | Lenin och hans hejdukar vart föresten så nöjda med Reeds alster att han efter sin död 1920 fick begravas vid Kremls murar. En gravplats reserverad för enbart de mest framstående sovjetledarna. Andra generationens [[likmaskar]] tyckte mindre bra om Reeds litterära gärningar. Boken förbjöds av [[Stalin]] för att den inte nämnde honom mer än två gånger. Å då bara i förbigående. Hyllningarna till Trotsky som Reed strör omkring sig lär ju även de ha bidragit. | ||
| − | Att Reed kunde hylla bolshevikerna och deras revolutionära strävanden 1919 är kanske oskarpt. Men att folk idag ser det här som ett vettigt referat av den ryska revolutionen är ju nästan otäckt. De modiga och revolutionära Kronstads-matroserna som rosas då och då i boken är ju just de modiga och revolutionära matroser som [[Kronstadt|Trotsky | + | Att Reed kunde hylla bolshevikerna och deras revolutionära strävanden 1919 är kanske oskarpt. Men att folk idag ser det här som ett vettigt referat av den ryska revolutionen är ju nästan otäckt. De modiga och revolutionära Kronstads-matroserna som rosas då och då i boken är ju just de modiga och revolutionära matroser som [[Kronstadt|Trotsky kommer att (beordra andra proletärer att) skjuta som rapphöns 1921]]. |
Anmärknignsvärt är att alla politiker (utan kanske kadetterna...) påstår sig kämpa för de arbetande klasserna och revolutionen. På det sättet kommer demokrater, sossar och kommunister att följa varandra. De håller i den [[1921 - Upproret i Kronstadt#BOKSLUT|röda fanan]] medan de skjuter på självaktiva kämpande arbetare. | Anmärknignsvärt är att alla politiker (utan kanske kadetterna...) påstår sig kämpa för de arbetande klasserna och revolutionen. På det sättet kommer demokrater, sossar och kommunister att följa varandra. De håller i den [[1921 - Upproret i Kronstadt#BOKSLUT|röda fanan]] medan de skjuter på självaktiva kämpande arbetare. | ||
Versionen från 28 november 2013 kl. 00.36
John Reed reste i september 1917 över till Petrograd för att följa den Ryska revolutionens utveckling på uppdrag av den socialistiska tidskriften The Masses. Två månader innan Bolshevikerna med Lenin i spetsen tog över den politiska makten och statsapparaten (dvs i november, men som kallas oktober revolutionen för att den gregorianska almanackan går en månad efter).
Reed som är journalist och äventyrare springer runt mellan de olika politiska organisationernas möten. Fokuset ligger helt på kampen om den ryska statsmakten mellan bolsjevikerna och deras motståndare; de andra socialistiska/revolutionära partierna och kapitalisternas organisationer. Han refferera tal, uttalanden och pressmedelanden. Beskriver hur stort stöd bolsjevikerna har i arbetarklassen och hur dumma alla andra socialister är.
Är man intresserad av turerna kring hur politiker av olika slag slåss om positioner i olika organisationer och institutioner så är boken ett måste. Revolutionens kärna; arbetare och bönders självorganisering och uppror hamnar helt i skymundan. De reduceras till en massa som reagerar på bolsjevikernas order. Boken mystifierar mer än den förklarar. Men den hadde säkert platsat i random stor dagstidning även idag. Boken ger oss journalistens och politrukens (i vidare mening) syn på revolutionen.
Boken gavs ut 1919 och kom inte på svenska förrän 1967.
Lenin och hans hejdukar vart föresten så nöjda med Reeds alster att han efter sin död 1920 fick begravas vid Kremls murar. En gravplats reserverad för enbart de mest framstående sovjetledarna. Andra generationens likmaskar tyckte mindre bra om Reeds litterära gärningar. Boken förbjöds av Stalin för att den inte nämnde honom mer än två gånger. Å då bara i förbigående. Hyllningarna till Trotsky som Reed strör omkring sig lär ju även de ha bidragit.
Att Reed kunde hylla bolshevikerna och deras revolutionära strävanden 1919 är kanske oskarpt. Men att folk idag ser det här som ett vettigt referat av den ryska revolutionen är ju nästan otäckt. De modiga och revolutionära Kronstads-matroserna som rosas då och då i boken är ju just de modiga och revolutionära matroser som Trotsky kommer att (beordra andra proletärer att) skjuta som rapphöns 1921.
Anmärknignsvärt är att alla politiker (utan kanske kadetterna...) påstår sig kämpa för de arbetande klasserna och revolutionen. På det sättet kommer demokrater, sossar och kommunister att följa varandra. De håller i den röda fanan medan de skjuter på självaktiva kämpande arbetare.
Boken finns i sin helhet på till exempel Wikisource eller Marxists.org.
Den finns också som ljudbok på librivox.
Wikipedia om boken.
