Skillnad mellan versioner av "William D "Big Bill" Haywood"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | William D "Big Bill" Haywood, amerikansk fackföreningsman. Född 1869 i Salt Lake City. H växte upp under hårda villkor, blev gruvarbetare vid 15 års ålder, sedan cowboy, arbetslös luffare, på nytt gruvarbetare i Silver City, Idaho. Där drogs han med i det fackliga arbetet inom den berömda organisationen [[Western Federation of Miners]] (Västra gruvarbetareförbundet) , var ombud vid förbundets kongress 1898 i Salt Lake City, kom in i styrelsen och valdes år 1900 till posten som sekreterare och kassör med säte i Denver, Colorado. Västra gruvarbetareförbundet stod utanför [[AFL]] (amerikanska LO) och i opposition till denna. Man planerade att bilda en ny, mera kampberedd landsorganisation. Det blev [[IWW]]. Strax efter IWW:s bildande 1905 blev Haywood och två andra av hans medarbetare arresterade, anklagade för delaktighet i ett attentat. Haywood tillbringade två år i fängelse, innan det blev rättegång och friande dom. Under tiden fick de reformistiska elementen övertaget i Västra gruvarbetareförbundet och förbundet lämnade IWW. Från och med 1908 ägnade sig H helt åt IWW, var med om de uppmärksammade strejkerna i [[Lawrence]] och [[Paterson]], blev riksbekant som talare. | |
| + | IWW:s oförsonliga klasskampsinställning ledde till att s k "[[Criminal Syndicalism Laws]]" infördes i flera amerikanska stater, d v s lagar som kriminaliserade syndikalismen. 1917, efter USA:s inträde i världskriget, fick förföljelsen mot syndikalister ännu större omfattning. Vid en uppmärksammad rättegång i Chicago dömdes ett hundratal syndikalister till orimliga fängelsestraff, däribland Haywood som fick 20 år. Efter begäran om resning blev Haywood frigiven mot borgen (1919). Resning beviljades inte, och han flydde till Europa. Därmed är hans bana som revolutionär fackföreningsman till ända. Han hamnade i [[Sovjet]] där han dog 1928. | ||
| + | |||
| + | H:s självbiografi "The Autobiography of Big Bill Haywood" (1929, omtryckt 1969) är en ovärderlig källa för den som vill lära känna de sociala förhållandena och arbetarrörelsens historia i USA årtiondena kring sekelskiftet. Det är berättelsen om klasskamp på liv och död, där ena parten inte drog sig för att använda de mest upprörande orättfärdiga medel: mord, misshandel genom s k med [[borgarkårer]], spioneri genom [[pinkertondetektiver]], terror i alla former, detta som komplettering till de etablerade undertryckningsmedel som stod till buds: polisen, militären och den juridiska apparaten. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ''saxat från [[Gröndahl, Britta: Här talar Syndikalisterna]].'' | ||
== Citat == | == Citat == | ||
Versionen från 14 juni 2009 kl. 11.56
William D "Big Bill" Haywood, amerikansk fackföreningsman. Född 1869 i Salt Lake City. H växte upp under hårda villkor, blev gruvarbetare vid 15 års ålder, sedan cowboy, arbetslös luffare, på nytt gruvarbetare i Silver City, Idaho. Där drogs han med i det fackliga arbetet inom den berömda organisationen Western Federation of Miners (Västra gruvarbetareförbundet) , var ombud vid förbundets kongress 1898 i Salt Lake City, kom in i styrelsen och valdes år 1900 till posten som sekreterare och kassör med säte i Denver, Colorado. Västra gruvarbetareförbundet stod utanför AFL (amerikanska LO) och i opposition till denna. Man planerade att bilda en ny, mera kampberedd landsorganisation. Det blev IWW. Strax efter IWW:s bildande 1905 blev Haywood och två andra av hans medarbetare arresterade, anklagade för delaktighet i ett attentat. Haywood tillbringade två år i fängelse, innan det blev rättegång och friande dom. Under tiden fick de reformistiska elementen övertaget i Västra gruvarbetareförbundet och förbundet lämnade IWW. Från och med 1908 ägnade sig H helt åt IWW, var med om de uppmärksammade strejkerna i Lawrence och Paterson, blev riksbekant som talare.
IWW:s oförsonliga klasskampsinställning ledde till att s k "Criminal Syndicalism Laws" infördes i flera amerikanska stater, d v s lagar som kriminaliserade syndikalismen. 1917, efter USA:s inträde i världskriget, fick förföljelsen mot syndikalister ännu större omfattning. Vid en uppmärksammad rättegång i Chicago dömdes ett hundratal syndikalister till orimliga fängelsestraff, däribland Haywood som fick 20 år. Efter begäran om resning blev Haywood frigiven mot borgen (1919). Resning beviljades inte, och han flydde till Europa. Därmed är hans bana som revolutionär fackföreningsman till ända. Han hamnade i Sovjet där han dog 1928.
H:s självbiografi "The Autobiography of Big Bill Haywood" (1929, omtryckt 1969) är en ovärderlig källa för den som vill lära känna de sociala förhållandena och arbetarrörelsens historia i USA årtiondena kring sekelskiftet. Det är berättelsen om klasskamp på liv och död, där ena parten inte drog sig för att använda de mest upprörande orättfärdiga medel: mord, misshandel genom s k med borgarkårer, spioneri genom pinkertondetektiver, terror i alla former, detta som komplettering till de etablerade undertryckningsmedel som stod till buds: polisen, militären och den juridiska apparaten.
saxat från Gröndahl, Britta: Här talar Syndikalisterna.
Citat
"I've never read Marx's Capital, but I have the marks of capital all over my body."
