William D "Big Bill" Haywood

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
Big-bill.gif

William D "Big Bill" Haywood, amerikansk Wobbly. Född 1869 i Salt Lake Ci­ty. H växte upp under hårda villkor, blev gruvarbetare vid 15 års ålder, sedan cow­boy, arbetslös luffare, på nytt gruvarbetare i Silver City, Idaho. Där drogs han med i det fackliga arbetet inom den berömda organisationen Western Federation of Mi­ners (Västra gruvarbetareförbundet) , var ombud vid förbundets kongress 1898 i Salt Lake City, kom in i styrelsen och valdes år 1900 till posten som sekreterare och kassör med säte i Denver, Colorado. Västra gruvarbetareförbundet stod utanför AFL (amerikanska LO) och i opposition till denna. Man planerade att bilda en ny, mera kampberedd landsorganisation. Det blev IWW. Strax efter IWW:s bildande 1905 blev Haywood och två andra av hans medarbetare arresterade, anklagade för delaktighet i ett attentat. Haywood tillbringade två år i fängelse, innan det blev rättegång och friande dom. Under tiden fick de re­formistiska elementen övertaget i Västra gruvarbetareförbundet och förbundet läm­nade IWW. Från och med 1908 ägnade sig H helt åt IWW, var med om de upp­märksammade strejkerna i Lawrence och Paterson, blev riksbekant som talare.

IWW:s oförsonliga klasskampsinställ­ning ledde till att s k "Criminal Syndicalism Laws" infördes i flera amerikanska stater, d v s lagar som kriminaliserade syn­dikalismen. 1917, efter USA:s inträde i världskriget, fick förföljelsen mot syndi­kalister ännu större omfattning. Vid en uppmärksammad rättegång i Chicago döm­des ett hundratal syndikalister till orim­liga fängelsestraff, däribland Haywood som fick 20 år. Efter begäran om resning blev Haywood frigiven mot borgen (1919). Res­ning beviljades inte, och han flydde till Europa. Därmed är hans bana som revolu­tionär fackföreningsman till ända. Han hamnade i Sovjet där han dog 1928.

H:s självbiografi "The Autobiography of Big Bill Haywood" (1929, omtryckt 1969) är en ovärderlig källa för den som vill lära känna de sociala förhållandena och arbetarrörelsens historia i USA år­tiondena kring sekelskiftet. Det är berättelsen om klasskamp på liv och död, där ena parten inte drog sig för att använda de mest upprörande orättfärdiga medel: mord, misshandel genom s k med borgar­kårer, spioneri genom pinkertondetekti­ver, terror i alla former, detta som kom­plettering till de etablerade undertryckningsmedel som stod till buds: polisen, militären och den juridiska apparaten.


saxat från Gröndahl, Britta: Här talar Syndikalisterna.

Citat

"I've never read Marx's Capital, but I have the marks of capital all over my body."