Skillnad mellan versioner av "Poznańrevolten"
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Poznan-revolten.gif|frame|right]]'''Den 26 juni 1956''' hade arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer, men kritiserade också det sätt varpå fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i verkstäderna. När deras krav avvisades gick de i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetarna i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde sådana saker som "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!". | [[Bild:Poznan-revolten.gif|frame|right]]'''Den 26 juni 1956''' hade arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer, men kritiserade också det sätt varpå fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i verkstäderna. När deras krav avvisades gick de i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetarna i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde sådana saker som "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!". | ||
| − | Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Militära | + | Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 300 arbetare arresterades. Sympatistrejker förekom i flera andra av [[Polen]]s industricentra, men de isolerades snabbt av polisen. |
| − | + | == Källor == | |
| − | http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%C3%A5skrifter-och-b%C3%B6cker/F%C3%B6rfattare/Nilsson,-Ingemar-E/Arbetarr%C3%A5den-i-Polen-och-Ungern | + | * http://libcom.org/library/poznan-1956-radom-1976 |
| + | |||
| + | * [http://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arkiv/Broschyrer,-sm%C3%A5skrifter-och-b%C3%B6cker/F%C3%B6rfattare/Nilsson,-Ingemar-E/Arbetarr%C3%A5den-i-Polen-och-Ungern Arbetarråden i Polen och Ungern] av Ingemar E. Nilsson | ||
| + | |||
| + | * [[Harman, Chris: Class Struggles in Eastern Europe, 1945-1983]] | ||
[[Kategori:Arbetare i rörelse - Polen]] | [[Kategori:Arbetare i rörelse - Polen]] | ||
[[Kategori:Polen]] | [[Kategori:Polen]] | ||
[[Kategori:1956]] | [[Kategori:1956]] | ||
Versionen från 3 februari 2010 kl. 22.07
Den 26 juni 1956 hade arbetarna vid Zispo-(Cegielskl-)verken i Poznan skickat en 30-mannadelegation till Warszawa för att förhandla med regeringens representanter. Arbetarna krävde bland annat löneförhöjningar, lägre priser och lägre ackordsnormer, men kritiserade också det sätt varpå fabriken drevs och krävde en annan organisering av arbetet i verkstäderna. När deras krav avvisades gick de i strejk. På morgonen den 28 juni lämnade de fabriken och tågade till torget framför stadshuset. Arbetarna i andra fabriker, liksom studenter och hemmafruar, anslöt sig till demonstrationen. Plakat som bars i demonstrationståget krävde sådana saker som "Bröd och frihet!", "Ut med ryssarna!" och "Avskaffa ackordsarbetet!".Demonstrationen fick snart karaktären av en resning i full skala. Fängelset stormades och fångarna släpptes fria. Kommunistpartiets högkvarter intogs och genomsöktes. De reguljära arméförband som tillkallats för att slå ner resningen ingrep inte mot folkmassan. Många av soldaterna överlämnade sina vapen. Strider förekom mellan säkerhetspolisen och beväpnade demonstranter som försökte inta säkerhetspolisens högkvarter. Säkerhetspoliserna skjuter rakt in i folkmassorna. Befolkningen får vapen av några solidariska soldater och lyckas dessutom kapa tre pansarvagnar och några lastbilar. Militära specialförband anlände från Warszawa och med dessas hjälp kunde revolten krossas efter två dagars strider. 38 människor dödades och 270 sårades under sammanstötningarna, och mer än 300 arbetare arresterades. Sympatistrejker förekom i flera andra av Polens industricentra, men de isolerades snabbt av polisen.
Källor
- Arbetarråden i Polen och Ungern av Ingemar E. Nilsson
