Gorkij, Maksim: Ute i världen

En självbiografisk roman av Maksim Gorkij. Gorkij berättar och beskriver sitt liv i 13-14-års åldern, han går från barn till vuxen på olika arbetsplatser. Hans mor lever med sin mormor som senare försöker skaffa försörjning till honom via mer välbärgade släktingar, tristess, inskränkthet och massa arbete väntar. Huvudpersonen bestämmer sig för att ge sig ut i världen. Han knogar på en båt, i en ikonaffär och dito fabrik (alltså där man målar ikoner), han är upppassare för att sedan få en form av övervakarroll i en släktings (han kallar genomgående släktingen för chefen) firma. Han ska se till att hantverkarna och deras arbetare inte själ byggmaterial, det gör de ändå. Samtidigt läser huvudpersonen mycket, allt han kommer över. Det är ett sätt för honom att förstå världen, och fly från den. Boken består till stor del av människoskildringar, människor som diskuterar och gör mer eller mindre kloka utläggningar. Huvudpersonen lär sig förstå hur världen fungerar. Världen verkar upp och ner, det känns som om allt står still, som att människor borde vara värda något bättre. Livet måste vara mer än främst tristess och arbete. Och varför envisas de fattiga människorna med att slå på varandra?

Boken utspelar sig i slutet av 1800-talet.

Boken har i Sverige bland annat utgivits som nummer två i en samlingsvolym tillsammans med Min barndom och Mina universitet