Cortright, David: Soldiers in revolt
It shatters the forest and crushes a hundred men.
But it has one defect:
It needs drivers.
General, your bombers is awsome.
It flies faster than a hurricane and bears more than an elephant.
But it has one defect;
It needs mecanic.
Gernal, a man is quite expendable.
He can fly and he can kill.
But he has one defect:
He can think."
Berthold Brecht
Boken gavs ut redan 1975 men är fortfarande den bästa samlade redogörelsen för upproret. Det som kommit fram i efterhand har bara bekräftat det sagda eller pekat på att upproret om något var ännu större och genomgripande. Författaren David Cortright var själv i armen när det begav sig och deltog själv aktivt i upproret.
Första delen av boken går igenom hur jäsningen sakta börjar ta fart under slutet av 60-talet i en arme som enligt vissa armeanalytiker var i sitt bästa stridbara skick någonsin. Den ger bakgrunden till kriget och sammansättningen av folk i USA´s arme. Vilken bakgrund soldaterna kommer ifrån, varför och hur de dragits in militärtjänst. Dvs att den vanlige soldaten kommer från fattiga arbetarklasshem och en oproportionerligt stor del (i förhållande till USA´s befolkning i helhet) har afro-amerikansk eller latinamerikansk härkomst. Att han främst tagit värvningen för att ta sig ur fattigdomen och hopplösheten som han fötts in i. Även förhållandena i själva stridszonen och i hembaserna i USA o övriga världen gås igenom.
Allt eftersom kriget drar ut på tiden, blir brutalare och allt meningslösare så stegras de öppna motståndet. En Fuck the Army (FTA) mentalitet sprids till varje liten barack. Från spridda individuella uppror och vardagsmotståndet i det fördolda till fullskaligt myteri och uppror. Trupperna vägrar lyda direkta order, skjuter jävliga officerare, ställer till kravaller, pundar ner sig, sluter egna inofficiella fredsavtal med fienden mm. Hundratals olika soldattidningar cirkulerar ute på förläggningarna samtidigt som black-power-rörelsen grasserar bland de svarta soldaterna.
Å detta inte bara i Vietnam. Vid alla amerikanska militärbaser världen över så tvingas officerarna kämpa med näbbar och klor för att hålla soldaterna på mattan. Men det är inte bara bland de som är soldater utan även de som ska bli soldater som upproret sprider sig. Armen får allt svårare att fylla sin värvningskvoter och stor personalbrist hotar urholka armens stridskrafter. Folk flyr undan inkallelse, bränner värvningskontor och fejkar sjukdomar för att slippa. Detta leder till att soldaterna tvingas göra en andra runda i stridszonen eller stanna längre än de räknat med. Detta bara ökar mängden förbannade soldater.
De veteraner som återvänder hem för avmobilisering sprider dessutom sitt missnöje till nyrekryterna som inte vart iväg till Vietnam än. Många veteraner går med i anti-krigsrörelsen och bildar egna organisationer för att stoppa kriget.
När marktrupperna visar sig stridsodugliga försöker stridsmakten skyffla över mycket av stridandet på flottan och flygvapnet. Man tror att det ska gå lättare att undvika missnöjet om folk slipper vara på marken o konfronteras med fienden så lite som möjligt. Men upproret sprider sig bara till flottan i större utsträckning när besättningarna på skeppen och hangarfartygen tvingas arbeta ännu hårdare. Maskinrum, kanoner och flygplan saboteras. Kravaller, myteri och deserteringar ökar explosionsartat precis som de gjort i markstyrkorna.
När han går igenom den formella organiseringen av soldater i det som kallas ”GI-rörelsen” så slår det lite slint dock. Han lägger väldigt mycket utrymme och tid på en företeelse som var ganska marginell. Dvs de gånger soldaterna gick i demonstrationståg eller försökte skapa formella organisationer med stadgar och möten.
Andra delen av boken tar lite mer helhetsgrepp och gör analyser på vad upproret innebär. Hur armen svarar på upproret och hur författaren tror att den kommer förändras för att återhämta sig o slippa samma sak igen. Han förutser den högteknologiska och kapitalintensiva krigföringen som vi sett i stor skala i tex Irak och Afghanistan.
Han går även in på rasmotsättningarna, vad de beror på, hur de underblåses och hur de tog/tar sig uttryck. Han fiser även in lite reformförslag, men som tur är det bara några sidor som går åt till flummet. Finns även ett bra efterord där han går igenom vad som kommit fram i efterhand o hur det förhåller sig till det han skrev när det begav sig.
