Cajo Brendel
Efter andra världskriget vart han en auktoritet i de hollänska rådiskretserna. Redaktör för tidningen Spartakus (Holland), drev Daad en Gedachte och var drivande, tillsammans med sin polare Henri Simon, i Echanges et Movement.
Som journalist skrev han en jävla massa om den pågående arbetarkampen i Holland men även runt om i Europa. Han reste dit strejkerna pågick för att få fram mer förstahandsinformation och verkligen prata med dem det handlade om. Jämte skrivandet kämpade han med att skriva analytiska genomgångar av viktiga händelser i arbetarkampen och sprida de lärdomar som kunde dras från dessa.
Var aktiv ända in i döden trots sin vacklande hälsa. Höll hela livet fast vid sin övertygelse: De gamla facken och sossarna har bara inte blivit byråkratiska kolosser utan även helt integrerade i utsugning av arbetarna. De är helt fientliga till arbetarnas självständiga kamp för sina egna intressen. Kommunistpartierna - Stalinister, trottar, maoister unt so weiter - är inte ett dugg bättre. De vill bara ha en annan typ av kapitalism.
Gubbens enorma samling böcker finns bevarat på International Institute for Social History i Amsterdam.
Källa: http://www.kurasje.org/lex/l00100.htm