Afrikagrupperna: Afrika - Imperialism och befrielsekamp

Afrikagrupperna gav 1972 ut boken som en del i sin verksamhet att studera och bekämpa kolonialism, nykolonialims och imperialism. Men även för att stödja de antiimperialistiska befrielserörelserna i Afrika. Grupperna var vid den här tiden en löst knutet nätverk mellan olika lokala föreningar i Sverige.

Författarna har gjort ett försök till en grundlig introduktion till läget i Afrika. Att med hjälp av vettig analys av stat, kapital och imperialism gå till grunden med det rådande tillståndet. I Sverige rådde totalt mörker vad det gällde sådana här arbeten. I skolan fick ungarna lära sig en massa dumheter som skönmålade och dolde verkligheten på det grövsta sätt (skolans uppgift?). Att Afrikanerna skulle vara odriftiga och efterblivna osv.

Först får vi en övergripande introduktion av hur Afrika såg ut innan de europeiska kolonialistmakterna gjorde sitt intåg. Afrika hadde en mängd olika statsbildningar och samhällen. Allifrån moderna handelsstater och feodala jordbrukssamhällen till fria icke-auktoritära bondefolk. Portugiserna var de första att "upptäcka" Afrika när de seglade utmed kontinentens kuster för att hitta sjövägen till Kina och Indien så de kunde bryta arabernas (ottmanska riket?) handelsmonopol med dessa länder. De plundrade och tog slavar men inte i någon större utsträckning jämfört med vad som skulle komma. De upprättade bara baser utmed kusterna som mest funkade som serviceanlägningar för flottan. När portugiserna 1497 rundade Godahoppsudden och tog sig upp utmed östkusten upptäckte de en mängd stadsriken motsvarande Genua och Venedig i Europa. Dessa samhällen var på samma nivå som Europa vad det gällde allt. Till och med rikare. De hadde en blomstrande handel med araberna. När portugiserna försökte inleda handel med dem så visade det sig att de europeiska produkterna var ointressanta. De var inte tillräckligt avancerade för att väcka intresse. Portugiserna bestämde sig då för att slå sönder stadsrikena och bryta deras handelsmonopol med araberna. Detta kunde de göra tack vare sitt överlägsna artelleri. Ofta började plundringarna med att några präster och munkar traskade i procession upp till stadshuset där de bad lite böner och viftade med kors. Sedan var det bara att sätta igång med plundringarna och slutligen bränna ner stan.

De första kolonialmakterna var mest intresserade av handel med kryddor, guld, elfenben och tyger. Deras herravälde gällde bara havet och några små remsor utmed kusterna. Det inre av Afrika berördes inte nämnvärt.

Detta är en ofärdig recension som bara berör bakgrunden till vad boken handlar om!