Upproret i Plzeň (1953)

Från Polkagriswiki
Version från den 17 augusti 2010 kl. 00.04 av Kurtake (Diskussion | bidrag) (Bakgrunden stavas stalinisering)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Upproret i Plzeň 1953, Tjeckoslovakien, skedde som en reaktion på en mängd försämringar för den arbetande befolkningen. Upproret inleddes med strejker för att övergå i en väpnad revolt 31 maj. Staden togs över och flera poliser och soldater anslöt sig till upproret. 2 juni drog stora styrkor in i staden och kväste upproret.

Bakgrunden stavas stalinisering

Efter att kommunistpartiet tagit över makten i det som kallas pragkuppen 1948 så startade byråkraterna under taktfast sovjetiskt påhejande rikta in produktionen mot den tunga industrin (speciellt vapenproduktion). Jordbruket kollektiviserades och konsumtionsvaruindustrin ställdes åt sidan. Detta kryddades med skyhög inflation (28%). För att frigöra mer kapital till industrialiseringen höjdes först priserna på mat och konsumtionsvaror i början av 1953 med mellan 15 till 30%. Detta ledde tillsammans med rykten om en kommande valutareform till en mängd strejker april och maj.

Ryktena visade sig stämma. valutareformen innebar i praktiken att folks besparingar kommer gå upp i rök över en natt. Pengarnas värde skulle devalveras med upp till 50:1. Alla statsobligationer avskaffades. Den rationaliserade och subventionerade maten togs bort och arbetsnormerna höjdes. Reformerna proklamerades den 31:e maj 1953 kl 22.00.

Nattskiftet startar upproret

Nyheten om den överjävliga reformen spreds som en löpeld. Nattskiftet på Škodaverken i Plzeň gick omdelbart ut i strejk. På morgonen bestämde de sig för att marschera till statskärnan. Mängder andra arbetare lägger ner arbetet och ansluter sig till demonstrationen. Det blev sammanstötningar och en vakt dog. Runt middagstid så ger sig arbetarna med stöd en massa ungdomar som anslutit till demonstrationerna på statshuset och reser barrikader på gatorna. Statshuset ockuperas samtidigt som domstolarna och rättsväsendets lokaler plundras. Några domare som öppnar eld mot folkmassan får fly hals över huvud. Säkerhetstjänstens kontor eldas upp och alla kommunistattiraljer rivs ner i stan. Krav på större deltagande i fabriksförvaltningen, ackordsarbetets avskaffande, regeringens avgång och fria val cirkulerar. Snutar, soldater, milismän och lokala partimedlemmar går med eller tvingas med i upproret. 2000 studenter ansluter sig. Boryfängelset som ligger i närheten angrips och fångarna befrias. Säkerhetspoliser och deras angivare lynchas.

Regimen skickar 8,000 snutar, 2,500 soldater och 80 pansarvagnar för att slå ner upproret (även ryska röda armen tog sig till området men ingrep inte). 40 upprorsmakare mördas i gatustriderna som följer. 9 pansarvagnar bränns med molotovs. Under eftermidagen den 2:e juni barrikaderar sig de sista upprorsmakarna i fabrikerna och ger så småningom upp. 2,000 fängslas omgående och undantagstillstånd införs. Ledande folk döms omedelbums till långa straff och förs bort (en avrättas). De kommunister, snutar och soldater som deltog i revolten straffas extra hårt.

Det strejkades även i övriga landet. Vid 19 stora fabriker i Bohemia o Moravia, i stora industricentra som Kladno och Ostrava. Dessa blev aldrig våldsamma och avslutades inom en vecka. Runt 360,000 arbetare var ute i strejk, uppåt 250,000 var ute på gatorna och demonstrerade.

Efterspel

Partiet bestämde sig för att skylla det hela på provokationer från "utländska imperialistagenter" vilket fick bli den officiella förklaringen ända fram till 1989. Partiet rensade i samma veva ut folk med en "socialdemokratisk inställning" eller "svag lojalitet" i hela landet. Det visade sig även att många kommunister och milismän varit drivande i upproret eller vägrade slå ner det. Man gjorde även förebyggande ingripanden på en mängd stora fabriker. Armen skrävlar om att framtida uppror kommer slås ner direkt. Regimen inför hårda straff för frånvaro i industrin och gör det svårare för folk att byta jobb.

Den 8 juni dras några av försämringarna tillbaks, inte valutareformen dock. Man sänker även priserna en del för att lugna ner stämningarna.

Se även

Källor