Platsbanken
Platsbanken är det ställe dit vi, samhällets horor, söker oss för att söka det vi, i ett samhälleligt perspektiv, måste för att överleva. Överleva som klass och, i mer avreglerade stater, överleva som individer. Dessa är givetvis, ur en kommunists (eller som vi med självdistans säger: medveten arbetare) perspektiv, en motsägelse. Vi vill inte överleva som klass men vi måste för om vi inte arbetar som individer så dör vi... bokstavligen!. Att dö tar 10 dagar om man inte får i sig vatten[1] och eftersom den sociala revolutionen tar längre än 10 dagar om man bara är själv som slutar arbeta så är man vad finska kommunister i Jönköping brukar säga: kokta i bajs.
Det finns givetvis andra sätt att sluta arbeta men ändå överleva. Snatta, sno, stjäla, roffa åt sig och begå stöld med mera... men systemet finns ändå kvar och man riskerar att uppfattas som en ganska osolidarisk och störd människa av många andra inom den rävsax vi kallar arbetarklassen. Hur man än gör så är man körd kort sikt eftersom man inte kommer från systemet. Arbeta är lika med tråkigt, extra ofritt, stöld av tid med mera medans arbetsfriheten/lösheten är lika med frånstötning av den lönearbetande arbetarklassen, konstant hot om repression (om man nu lever inom illegaliteten). Either way, your fucked!
Hmmm, nu blev det här mer ett blogginlägg än en artikel om platsbanken. Jaja, jag överlåter åt Linnea, Frasse eller Kurtake att radera eller flytta över den till ett annat artikelnamn.