Skillnad mellan versioner av "Linna, Väinö: Söner av ett folk"
Från Polkagriswiki
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 11: | Rad 11: | ||
− | [[Kategori: | + | [[Kategori:Finland]] |
[[Kategori:Finska revolutionen 1918]] | [[Kategori:Finska revolutionen 1918]] | ||
[[Kategori:Kollektivroman]] | [[Kategori:Kollektivroman]] | ||
[[Kategori:Arbetarlitteratur]] | [[Kategori:Arbetarlitteratur]] |
Versionen från 27 februari 2008 kl. 16.57
Tredje och sista boken av tre i Väinö Linnas historiska epos med torparfamiljen Koskela i centrum. Arbetarupproret är krossat, familjemedlemmar och vänner mördade. Arbetarsaken dränkt i blod, men också i kompromiss. Den vita regeringen tvingas fördela jord, Koskelas får sin egen mark. Axeli, som med en hårsmån undvikte avrättning, försöker som så många andra bruka jorden i kvävd tysthet. Socialdemokraterna accepteras sakteliga, kommunisterna förföljs blodigt. Nationalismen växer sig stark. Finska fascismen, Lapporörelsen, härjar i byn. Kommunister misshandlas och förföljs, efter ett tag drabbas också sossarna. Sen kommer Vinterkriget, Koskelas barn kallas till fronten. De tvingas dö för staten som mördade deras farbröder. Krigets misär framstår i all tydlighet. Boken slutar med kriget.Också i denna bok tecknar författaren människoporträtt både bland herrskap och torpare. Personliga relationer, människors tankar, diskussioner och handlingar. Precis som de två andra böckerna i serien är detta främst en bok om människor. Människor som gör historien. Inte kungar, utan du och jag, och de som hunsar oss.
Tidigare böcker i trilogin:
Högt bland Saarijärvis moar. Herrskap och torpare i Finland under 1900-talets första år.
Upp trälar. Finska arbetarupproret.