Visa källa för Linna, Väinö: Söner av ett folk

[[Bild:Vaino,_Linna_-_Soner.gif|right|frame|"Den vintern trampades vägen till Koskela sällan upp. Kom det spår på den kunde det bli översnöat innan någon gjorde nytt."]]Tredje och sista boken av tre i [[Väinö Linna|Väinö Linnas]] historiska epos med torparfamiljen Koskela i centrum. Arbetarupproret är krossat, familjemedlemmar och vänner mördade. Arbetarsaken dränkt i blod, men också i kompromiss. Den vita regeringen tvingas fördela jord, Koskelas får sin egen mark. Axeli, som med en hårsmån undvikte avrättning, försöker som så många andra bruka jorden i kvävd tysthet. Socialdemokraterna accepteras sakteliga, kommunisterna förföljs blodigt. Nationalismen växer sig stark. Finska fascismen, Lapporörelsen, härjar i byn. Kommunister misshandlas och förföljs, efter ett tag drabbas också sossarna. Sen kommer Vinterkriget, Koskelas barn kallas till fronten. De tvingas dö för staten som mördade deras farbröder. Krigets misär framstår i all tydlighet. Boken slutar med kriget. 

Också i denna bok tecknar författaren människoporträtt både bland herrskap och torpare. Personliga relationer, människors tankar, diskussioner och handlingar. Precis som de två andra böckerna i serien är detta främst en bok om människor. Människor som gör historien. Inte kungar, utan du och jag, och de som hunsar oss. 


'''Tidigare böcker i trilogin:'''

''[[Linna, Väinö: Högt bland Saarijärvis moar|Högt bland Saarijärvis moar]]''. Herrskap och torpare i Finland under 1900-talets första år.

''[[Linna, Väinö: Upp trälar|Upp trälar]]''. Finska arbetarupproret.


[[Kategori:Böcker]]
[[Kategori:Finland]]
[[Kategori:Finska revolutionen 1918]]
[[Kategori:Kollektivroman]]
[[Kategori:Arbetarlitteratur]]
[[Kategori:Lantarbetare]]