Lindqvist, Sven: Jord och makt i Sydamerika

Från Polkagriswiki
Version från den 2 februari 2010 kl. 23.39 av Kurtake (Diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Jord och makt i Sydamerika''' är den första delen av två som tar upp den största och mest förtryckta delen av den sydamerikanska arbetarklassen, fattigbönderna och lantarbetarna. M...)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Jord och makt i Sydamerika är den första delen av två som tar upp den största och mest förtryckta delen av den sydamerikanska arbetarklassen, fattigbönderna och lantarbetarna. Men även kontinentens mäktigaste överklassgrupper, de stora jordägarna. Sven Lindqvist har under tre resor på kontinenten 1967-1972 studerat godsägarväldet. Han har utgått ifrån en bunt vetenskapliga undersökningar. Han reser till de områden som beskrivs och gräver fram hur verkligheten egentligen ser ut, skiljer sig ifrån vad forskarna skrivit och har förändrats sedan undersökningarna publicerades.

Sven står på de fattigas sida och funderar över hur man skulle kunna få till en vettig jordfördelning. Alla jordreformer som inte ändrar ägandeförhållandena är tandlösa. Han förespråkar i princip en folklig revolution som den enda medicinen. Berättarstilen är skön med författaren ständigt närvarande. Han beskriver inte världen uppifrån himlen utan sätter sig själv i handlingen. Han beskriver hur just han reser runt och träffar folk, tänker och tycker. Blir en massa siffer exerciser när olika ägarstrukturer och jordreformer beskrivs men iom det avslappnade framförandet så blir det aldrig tråkigt. Han hälsar på både hos jordägare och jordbruksarbetare. Blir intressant att se godsherrarnas självbild. Herrar som håller folk på svältgränsen och i slaveri. Lite kända namn passerar revy; Francisco Julião, Brasiliens bondeligor, Federación Ecuatoriana de Indios, INCORA, ANUC mfl.

Godsägarsystemet gör att jorden utnytjas extremt dåligt. De flesta äger en massa jord men odlar bara en bråkdel. Helst håller man boskap. Behövs inte särskilt mycket arbete eller övervakning till skillnad från odlingar. Med boskapen kan man luta sig tillbaka och hänga i städerna och bara ibland åka ut till ägorna och inspektera. Fattigbönderna får odla den uslaste jorden på sluttningarna och arbeta på godsen till de lägsta lönerna. Jordägarna är ofta så mäktiga att de kontrollerar hela statsmaskineriet lokalt och är mycket inflytelserika på det nationella planet. Så klart leder detta till stridigheter. Våld och förföljelser hör til vardagen och större uppror flammar upp med jämna mellanrum.

Denna första del går igenom jordproblemen i de sex länder med i princip orubbad traditionell ägande form. Brasilien och då framförallt de nordöstra delarna, Uruguay, Paraguay, Ecuador, Colombia och i förbigående Argentina. Dessa länder har runt 160 miljoner invånare och 80-85% av Sydamerikas jordbruksarbetarbefolkning.