Skillnad mellan versioner av "Kolonialmakterna i Latinamerika"

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Ny sida: '''Kolonialmakterna i Latinamerika''' var främst Portugal och Spanien. Engelska, Franska och Holländska erövringar i regionen var aldrig särskilt stora och dök först upp u...)
 
m (Spanska imperiet)
 
(11 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Kolonialmakterna i [[Latinamerika]]''' var främst [[Portugal]] och [[Spanien]]. Engelska, Franska och Holländska erövringar i regionen var aldrig särskilt stora och dök först upp under 1700-talet. Senkomlingarnas största inflytande i regionen var snarare genom sjöröveri, erövringar av några öar i Karibien och angrepp på de båda giganternas kontroll över sina kolonier.
+
[[Bild:Spanska-conquistadorer.jpg|frame|right|Spanska Conquistadorer på expedition i Latinamerika]]'''Kolonialmakterna i [[Latinamerika]]''' var främst [[Portugal]] och [[Spanien]]. Engelska, Franska och Holländska erövringar i regionen var aldrig särskilt stora och dök först upp under 1700-talet. Senkomlingarnas största inflytande i regionen var snarare genom sjöröveri, erövringar av några öar i Karibien och angrepp på de båda giganternas kontroll över sina kolonier.
  
 
Hur kommer det sig att dessa två stater så drastiskt expanderade ut från Iberiska halvön och bygga enorma världsimperier på bara några få århundraden? Varför just Portugal och Spanien?
 
Hur kommer det sig att dessa två stater så drastiskt expanderade ut från Iberiska halvön och bygga enorma världsimperier på bara några få århundraden? Varför just Portugal och Spanien?
Rad 15: Rad 15:
  
 
== Portugisiska imperiet ==
 
== Portugisiska imperiet ==
::Huvudartikel:[[Portugisiska imperiet]]
+
::''Huvudartikel:[[Portugisiska imperiet]]''
Portugal var före Spanien ut på haven. Landet konsoliderades som nationalstat redan under 1100-1200-talen och blev dessutom experter inom astronomi, navigation och mattematik (vilket gjorde att de dissade Columbus sneräkningar). Statsmaskineriet förde samman experterna och upprättade institutioner där de kunde arbeta ostört. Själva handelsexpeditionerna finansierade entreprenörerna själva. Med drivna handelsmän och världens modernaste handelsflotta så blev Portugal snabbt Europas handelsnav. Under 1300-talet dominerar de atlanten och handeln mellan Nordeuropa, Medelhavet och Mellanöstern.  
+
Portugal var före Spanien ut på haven. Landet konsoliderades som nationalstat redan under '''1100-1200-talen''' och blev dessutom experter inom astronomi, navigation och mattematik (vilket gjorde att de dissade Columbus sneräkningar). Statsmaskineriet förde samman experterna och upprättade institutioner där de kunde arbeta ostört. Själva handelsexpeditionerna finansierade entreprenörerna själva. Med drivna handelsmän och världens modernaste handelsflotta så blev Portugal snabbt Europas handelsnav. Under '''1300-talet''' dominerar de atlanten och handeln mellan Nordeuropa, Medelhavet och Mellanöstern.  
  
Arabernas monopol på den galet vinstinbringande handeln med fjärran östern hindrade dock portugisernas expansion. Man ville ha direkt kontakt med producenterna och slippa att en massa mellanhänder naggade deras profiter i kanten. Korstågen hade tydligt visat att kontroll över landvägen var militärt onåbar eller åtminstone allt för kostsam. Istället så börjar man under 1400-talet söka vattenvägen till Asien. Expedition efter expedition rör sig allt längre ner utmed Afrikas kuster. Överallt där de drar fram så upprättas befästa handelsstationer och inleds handel. De Afrikanska rikena kunde lätt matcha portugiserna militärt-politiskt-teknologiskt och nån erövring fanns aldrig med på kartan. Snarare förhandlingar och eftergifter.  
+
Arabernas monopol på den galet vinstinbringande handeln med fjärran östern hindrade dock portugisernas expansion. Man ville ha direkt kontakt med producenterna och slippa att en massa mellanhänder naggade deras profiter i kanten. Korstågen hade tydligt visat att kontroll över landvägen var militärt onåbar eller åtminstone allt för kostsam. Istället så börjar man under '''1400-talet''' söka vattenvägen till Asien. Expedition efter expedition rör sig allt längre ner utmed Afrikas kuster. Överallt där de drar fram så upprättas befästa handelsstationer och inleds handel. De Afrikanska rikena kunde lätt matcha portugiserna militärt-politiskt-teknologiskt och nån erövring fanns aldrig med på kartan. Snarare förhandlingar och eftergifter.  
  
1498 når den första handelsflottan indien. På handeln med Indien kan enorma vinster göras och araberna utmanövreras. I sin strävan att nå Indien har de skapat världens mäktigaste handelsimperium. Med handelsstationer utmed hela den kända världens kuster kontrollerar de och binder samman i princip hela världshandeln. En handel som drar in enorma summor till den lilla staten. När de av misstag seglar över atlanten 1500 och upptäcker Brasilien så ter sig området ointressant. Finns bara lite nomadiska och halvnomadiska folk. Det enda som går att göra lite vinst på är handeln med det röda färgämnet från bresiljeträdet. Några få handelsstationer upprättas utmed kusterna men inga seriösa försök till kolonisering görs förns Franska fartyg siktas utmed kusten på 20-30-talet. Och då är det främst för att hålla fransoserna borta. Det skickas över byråkrater, soldater och lite nybyggare som ska ta kontroll över åtminstone kustområdena.
+
1498 når den första handelsflottan indien. På handeln med Indien kan enorma vinster göras och araberna utmanövreras. I sin strävan att nå Indien har de skapat världens mäktigaste handelsimperium. Med handelsstationer utmed hela den kända världens kuster kontrollerar de och binder samman i princip hela världshandeln. En handel som drar in enorma summor till den lilla staten. När de av misstag seglar över atlanten '''1500''' och upptäcker [[Brasilien]] så ter sig området ointressant. Finns bara lite nomadiska och halvnomadiska folk. Det enda som går att göra lite vinst på är handeln med det röda färgämnet från bresiljeträdet. Några få handelsstationer upprättas utmed kusterna men inga seriösa försök till kolonisering görs förns Franska fartyg siktas utmed kusten på 20-30-talet. Och då är det främst för att hålla fransoserna borta. Det skickas över byråkrater, soldater och lite nybyggare som ska ta kontroll över åtminstone kustområdena.
  
Det var först med sockerplantagen som portugiserna på alvar koloniserar Brasilien. Portugiserna och deras kapitalister hade redan på 1440-talet börjat utveckla plantagesystemet på sina öar i atlanten. Här började kapitalisterna investera direkt i produktionen av handelsvarorna i stor skala. Plantagen var inriktade på att producera så mycket säljbara exportvaror (socker) som möjligt till lägsta pris. All annan produktion sköts åt sidan. Mat och andra förnödenheter importerades. Jämte de stora kapitalinvesteringarna krävdes en massa billig arbetskraft. Den köptes i form av slavar ifrån Afrikas olika stater. Under andra delen av 1500-talet så överförs systemet i stor skala till Brasilien. De nomadiska/halvnomadiska indianerna flyr, gör uppror eller dör av sjukdomar när portugiserna försöker göra slavar av dem. Slavhandeln följer alltså plantagen i hälarna. Detta gör att Brasiliens befolkning till stor del utgörs av folk med rötter i Afrika. Ca 1/3 av alla slavar såldes till området under den atlantiska slavhandelns dagar.
+
Det var först med sockerplantagen som portugiserna på alvar koloniserar Brasilien. Portugiserna och deras kapitalister hade redan på 1440-talet börjat utveckla plantagesystemet<ref>Plantagsystemet och då framförallt sockerrörsplantage hade de i sin tur hämtat från araberna.</ref> på sina öar i atlanten. Här började kapitalisterna investera direkt i produktionen av handelsvarorna i stor skala. Plantagen var inriktade på att producera så mycket säljbara exportvaror (socker) som möjligt till lägsta pris. All annan produktion sköts åt sidan. Mat och andra förnödenheter importerades. Jämte de stora kapitalinvesteringarna krävdes en massa billig arbetskraft. Den köptes i form av slavar ifrån Afrikas olika stater. Under andra delen av 1500-talet så överförs systemet i stor skala till Brasilien. De nomadiska/halvnomadiska indianerna flyr, gör uppror eller dör av sjukdomar när portugiserna försöker göra slavar av dem. Slavhandeln följer alltså plantagen i hälarna. Detta gör att Brasiliens befolkning till stor del utgörs av folk med rötter i Afrika. Ca 1/3 av alla slavar såldes till området under den atlantiska slavhandelns dagar.
  
 
Portugal var alltså en makt som fokuserade på sitt handelskapital och blir först en ”riktig” kolonialmakt på land iom att dess handelkapitalister börjar investera i plantager (och gruvorna förstås). Men även efter denna kolonisering blir herraväldet över havet och handelsrutterna det centrala.
 
Portugal var alltså en makt som fokuserade på sitt handelskapital och blir först en ”riktig” kolonialmakt på land iom att dess handelkapitalister börjar investera i plantager (och gruvorna förstås). Men även efter denna kolonisering blir herraväldet över havet och handelsrutterna det centrala.
Rad 28: Rad 28:
 
== Spanska imperiet ==
 
== Spanska imperiet ==
 
::''huvudartikel: [[Spanska imperiet]]''
 
::''huvudartikel: [[Spanska imperiet]]''
Spanien är ett par århundraden senare med att bli en riktig nationalstat. Först under 1400-talet iom att de lyckades köra morerna av iberiska halvön. Spanien var mycket större och skapade en mer avancerad statapparatur än Portugal. Den behövdes för att hålla upproriska bönder på mattan, skydda de besuttnas rikedomar och se till att herrskapet inte krigade inbördes. Även kyrkan mobiliserades som statens förlängda arm. I en deal med Vatikanen så får Spanien rätten att utse alla kyrkans funktionärer på sina territorier och får därmed full kontroll över kyrkan.
+
Spanien är ett par århundraden senare med att bli en riktig nationalstat. Först under '''1400-talet''' iom att de lyckades köra morerna av iberiska halvön. Spanien var mycket större och skapade en mer avancerad statapparatur än Portugal. Den behövdes för att hålla upproriska bönder på mattan, skydda de besuttnas rikedomar och se till att herrskapet inte krigade inbördes. Även kyrkan mobiliserades som statens förlängda arm. I en deal med Vatikanen så får Spanien rätten att utse alla kyrkans funktionärer på sina territorier och får därmed full kontroll över kyrkan.
  
Återkoloniseringen blev en stor generalrepetition inför koloniseringen av Latinamerika och expansionen ut i Europa. Spanien blev nämligen experter på att lägga under sig andra riken och länder. Conquistadorerna var den Spanska kolonialmaktens grundpelare. De var drivna entreprenörer som ville göra sig stora rikedomar genom upptäcktsresor. Kronan stod för all uppbackning de kunde tänkas behöva men det var conquistadorerna själva som stod för de största insatserna i expeditionerna. Till en början så var det främst genom plundring som profiter kunde hämtas hem.
+
[[Återkoloniseringen]] av den iberiska halvön blev en stor generalrepetition inför koloniseringen av Latinamerika och expansionen ut i Europa. Spanjorerna blev nämligen experter på att lägga under sig andra riken och länder. Conquistadorerna var den Spanska kolonialmaktens spjutspetsar. De var drivna entreprenörer och administratörer som ville göra sig stora rikedomar genom upptäcktsresor/plundringståg/erövringar. Kronan stod för all uppbackning de kunde tänkas behöva men det var ofta conquistadorerna själva som stod för de största insatserna i expeditionerna. Till en början så var det främst genom ren plundring som profiter kunde hämtas hem.
  
Men Spanjorerna var skickliga administratörer med en osläcklig törst efter nytt land och arbete att exploatera. Där de landstiger så plundras och förslavas omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är ”förslava” lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret.
+
Men Spanjorerna var skickliga administratörer med en osläcklig törst efter nytt land och arbete att exploatera. Där de landstiger så plundras och förslavas omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är ”förslava” lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. På pappret blev de nämligen bara vasaller till den nya kronan. De nya herrarna var mycket hårdare och krävande än de gamla. Den koloniala ekonomin organiseras först efter [[ecomienda]]-systemets linjer som sedan omvandlas till ett system med mer direkt kontroll.  
  
Under 1520-50-talen etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildningar; Aztekriket och inkariket, tvingas på knä. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan.
+
Under '''1520-50-talen''' etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildningar; Aztekriket och inkariket, tvingas på knä. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan.
  
 
Spanjorerna var alltså mer inriktade på att lägga under sig nya territorier och exploatera jorden. Medels en avancerad statsstruktur lyckades ta över och inlemma de indianska rikena (men även de italienska statsstaterna, portugiska imperiet och benelux området) och hålla ihop ett enormt imperium.
 
Spanjorerna var alltså mer inriktade på att lägga under sig nya territorier och exploatera jorden. Medels en avancerad statsstruktur lyckades ta över och inlemma de indianska rikena (men även de italienska statsstaterna, portugiska imperiet och benelux området) och hålla ihop ett enormt imperium.
 +
 +
 +
::*Måste beskriva hur imperierna utvecklades, underminerades av sina konkurrenter o sakta föll samman. > Neokolonialismen...
 +
 +
== Noter ==
 +
<references/>
  
 
[[Kategori:Europa]]
 
[[Kategori:Europa]]
 
[[Kategori:Kolonialism]]
 
[[Kategori:Kolonialism]]
 
[[Kategori:Latinamerika]]
 
[[Kategori:Latinamerika]]

Nuvarande version från 28 september 2009 kl. 13.06

Spanska Conquistadorer på expedition i Latinamerika
Kolonialmakterna i Latinamerika var främst Portugal och Spanien. Engelska, Franska och Holländska erövringar i regionen var aldrig särskilt stora och dök först upp under 1700-talet. Senkomlingarnas största inflytande i regionen var snarare genom sjöröveri, erövringar av några öar i Karibien och angrepp på de båda giganternas kontroll över sina kolonier.

Hur kommer det sig att dessa två stater så drastiskt expanderade ut från Iberiska halvön och bygga enorma världsimperier på bara några få århundraden? Varför just Portugal och Spanien?

Iberiska halvön var en brännpunkt och mötesplats mellan Afrika och Europa. Den var i ständig kontakt med muslimska världen och dess vetenskap, militär och handelsapparat. Stora delar hade erövrats av de muslimska morerna under 700-talet och det är processen med att återerövra området som de två moderna nationalstaterna föds. Med centralstyrning, byråkrati, kontroll av jorden och gemensam militärapparat körs morerna slutligen ut från halvön 1492.

Dessutom blev handelskapitalismen en av hörnstenarna och drivkrafterna i dessa nya stater. En handelskapitalism som sakta utvecklats i de italienska statsstaterna med privategendom, lagbundna kontrakt, avancerade kredit- och finanssystem, modern redovisning och samlandet av kapital i bolag. I nationalstatens varma famn fick handelskapitalismen möjlighet att för första gången blomma ut i hela sin fruktansvärda prakt. En blomning som gödde statsmaskineriet med de nödvändiga inkomsterna för att hålla hjulen snurrande och växa sig starkare. Sida vid sida ger de sig tillsammans ut för att lägga världen under sina fötter.

Men utan båt blir det svårt att erövra världen. Det tidigare nämnda utbytet av kunskap med morerna gav de två staterna tillgång till vetenskapens metoder och framförallt djupa kunskaper inom sjöfarandets konst. Även vetenskapen togs till en ny nivå när den systematiskt utvecklades i nationalstatens maskineri av kapitalisternas strävan efter allt högre profiter.

Med dessa gemensamma grundförutsättningar (nationalstaten, handelskapitalismen och vetenskapen) på plats reser sig de två jättarna upp och lägger världen under sig.

Bortom de gemensamma dragen så är de två imperierna ganska olika. Deras säregenskaper förklarar varför Latinamerika ser ut som det gör idag.


Portugisiska imperiet

Huvudartikel:Portugisiska imperiet

Portugal var före Spanien ut på haven. Landet konsoliderades som nationalstat redan under 1100-1200-talen och blev dessutom experter inom astronomi, navigation och mattematik (vilket gjorde att de dissade Columbus sneräkningar). Statsmaskineriet förde samman experterna och upprättade institutioner där de kunde arbeta ostört. Själva handelsexpeditionerna finansierade entreprenörerna själva. Med drivna handelsmän och världens modernaste handelsflotta så blev Portugal snabbt Europas handelsnav. Under 1300-talet dominerar de atlanten och handeln mellan Nordeuropa, Medelhavet och Mellanöstern.

Arabernas monopol på den galet vinstinbringande handeln med fjärran östern hindrade dock portugisernas expansion. Man ville ha direkt kontakt med producenterna och slippa att en massa mellanhänder naggade deras profiter i kanten. Korstågen hade tydligt visat att kontroll över landvägen var militärt onåbar eller åtminstone allt för kostsam. Istället så börjar man under 1400-talet söka vattenvägen till Asien. Expedition efter expedition rör sig allt längre ner utmed Afrikas kuster. Överallt där de drar fram så upprättas befästa handelsstationer och inleds handel. De Afrikanska rikena kunde lätt matcha portugiserna militärt-politiskt-teknologiskt och nån erövring fanns aldrig med på kartan. Snarare förhandlingar och eftergifter.

1498 når den första handelsflottan indien. På handeln med Indien kan enorma vinster göras och araberna utmanövreras. I sin strävan att nå Indien har de skapat världens mäktigaste handelsimperium. Med handelsstationer utmed hela den kända världens kuster kontrollerar de och binder samman i princip hela världshandeln. En handel som drar in enorma summor till den lilla staten. När de av misstag seglar över atlanten 1500 och upptäcker Brasilien så ter sig området ointressant. Finns bara lite nomadiska och halvnomadiska folk. Det enda som går att göra lite vinst på är handeln med det röda färgämnet från bresiljeträdet. Några få handelsstationer upprättas utmed kusterna men inga seriösa försök till kolonisering görs förns Franska fartyg siktas utmed kusten på 20-30-talet. Och då är det främst för att hålla fransoserna borta. Det skickas över byråkrater, soldater och lite nybyggare som ska ta kontroll över åtminstone kustområdena.

Det var först med sockerplantagen som portugiserna på alvar koloniserar Brasilien. Portugiserna och deras kapitalister hade redan på 1440-talet börjat utveckla plantagesystemet[1] på sina öar i atlanten. Här började kapitalisterna investera direkt i produktionen av handelsvarorna i stor skala. Plantagen var inriktade på att producera så mycket säljbara exportvaror (socker) som möjligt till lägsta pris. All annan produktion sköts åt sidan. Mat och andra förnödenheter importerades. Jämte de stora kapitalinvesteringarna krävdes en massa billig arbetskraft. Den köptes i form av slavar ifrån Afrikas olika stater. Under andra delen av 1500-talet så överförs systemet i stor skala till Brasilien. De nomadiska/halvnomadiska indianerna flyr, gör uppror eller dör av sjukdomar när portugiserna försöker göra slavar av dem. Slavhandeln följer alltså plantagen i hälarna. Detta gör att Brasiliens befolkning till stor del utgörs av folk med rötter i Afrika. Ca 1/3 av alla slavar såldes till området under den atlantiska slavhandelns dagar.

Portugal var alltså en makt som fokuserade på sitt handelskapital och blir först en ”riktig” kolonialmakt på land iom att dess handelkapitalister börjar investera i plantager (och gruvorna förstås). Men även efter denna kolonisering blir herraväldet över havet och handelsrutterna det centrala.

Spanska imperiet

huvudartikel: Spanska imperiet

Spanien är ett par århundraden senare med att bli en riktig nationalstat. Först under 1400-talet iom att de lyckades köra morerna av iberiska halvön. Spanien var mycket större och skapade en mer avancerad statapparatur än Portugal. Den behövdes för att hålla upproriska bönder på mattan, skydda de besuttnas rikedomar och se till att herrskapet inte krigade inbördes. Även kyrkan mobiliserades som statens förlängda arm. I en deal med Vatikanen så får Spanien rätten att utse alla kyrkans funktionärer på sina territorier och får därmed full kontroll över kyrkan.

Återkoloniseringen av den iberiska halvön blev en stor generalrepetition inför koloniseringen av Latinamerika och expansionen ut i Europa. Spanjorerna blev nämligen experter på att lägga under sig andra riken och länder. Conquistadorerna var den Spanska kolonialmaktens spjutspetsar. De var drivna entreprenörer och administratörer som ville göra sig stora rikedomar genom upptäcktsresor/plundringståg/erövringar. Kronan stod för all uppbackning de kunde tänkas behöva men det var ofta conquistadorerna själva som stod för de största insatserna i expeditionerna. Till en början så var det främst genom ren plundring som profiter kunde hämtas hem.

Men Spanjorerna var skickliga administratörer med en osläcklig törst efter nytt land och arbete att exploatera. Där de landstiger så plundras och förslavas omgående ursprungsbefolkningen. Ska vi vara korrekta så är ”förslava” lite missvisande. De flesta indianer bar redan härskare och imperium på sina axlar. Det blev bara nya herrar vid rodret. På pappret blev de nämligen bara vasaller till den nya kronan. De nya herrarna var mycket hårdare och krävande än de gamla. Den koloniala ekonomin organiseras först efter ecomienda-systemets linjer som sedan omvandlas till ett system med mer direkt kontroll.

Under 1520-50-talen etableras de första stora permanenta kolonierna och regionens mäktigaste statsbildningar; Aztekriket och inkariket, tvingas på knä. Spanjorerna förstör inte den gamla statsmakten utan hugger bara av dess huvud för att själva ta över strukturen. Många ädlingar och härskare från de besegrade fick helt enkelt fortsätta med sitt härskande fast nu underställda den spanska kronan.

Spanjorerna var alltså mer inriktade på att lägga under sig nya territorier och exploatera jorden. Medels en avancerad statsstruktur lyckades ta över och inlemma de indianska rikena (men även de italienska statsstaterna, portugiska imperiet och benelux området) och hålla ihop ett enormt imperium.


  • Måste beskriva hur imperierna utvecklades, underminerades av sina konkurrenter o sakta föll samman. > Neokolonialismen...

Noter

  1. Plantagsystemet och då framförallt sockerrörsplantage hade de i sin tur hämtat från araberna.