Skillnad mellan versioner av "Jan Fridegård"
Linnea (Diskussion | bidrag) |
Linnea (Diskussion | bidrag) (→Böcker) |
||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
{| width="100%" | {| width="100%" | ||
| valign="top" width="50%" | | | valign="top" width="50%" | | ||
| − | *Den svarta lutan, 1931 | + | *[[Fridegård, Jan: Den svarta lutan|Den svarta lutan]], 1931 |
*[[Fridegård, Jan: En natt i juli|En natt i juli]], 1933 | *[[Fridegård, Jan: En natt i juli|En natt i juli]], 1933 | ||
*[[Fridegård, Jan: Lars Hård|Lars Hård]], 1935 | *[[Fridegård, Jan: Lars Hård|Lars Hård]], 1935 | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
*Tack för himlastegen, 1936 | *Tack för himlastegen, 1936 | ||
*[[Fridegård, Jan: Offer|Offer]], 1937 | *[[Fridegård, Jan: Offer|Offer]], 1937 | ||
| − | *Äran och hjältarna, 1938 | + | *[[Fridegård, Jan: Äran och hjältarna|Äran och hjältarna]], 1938 |
*Statister, 1939 | *Statister, 1939 | ||
*[[Fridegård, Jan: Trägudars land|Trägudars land]], 1940 | *[[Fridegård, Jan: Trägudars land|Trägudars land]], 1940 | ||
| Rad 45: | Rad 45: | ||
*Larsmässa, 1955 | *Larsmässa, 1955 | ||
*Lyktgubbarna, 1955 | *Lyktgubbarna, 1955 | ||
| − | *Flyttfåglarna, 1956 | + | *[[Fridegård, Jan: Flyttfåglarna|Flyttfåglarna]], 1956 |
*From och Hård, 1956 | *From och Hård, 1956 | ||
*[[Fridegård, Jan: Arvtagarna|Arvtagarna]], 1957 | *[[Fridegård, Jan: Arvtagarna|Arvtagarna]], 1957 | ||
Versionen från 7 juli 2011 kl. 20.10
Jan Fridegård föddes 14 Juni 1897 i Enköpings-Näs och dog 8 September 1968. Hans föräldrar var statare. Fadern tjänade som ladugårdsförman på herrgården Katrinedal inte långt från Enköping. Både morfar och farfar hade varit indelta soldater, något Jan Fridegård följde upp när han arton år gammal enrollerade sig. Det blev tre hårda år som livdragon. Han anklagades bland annat för stöld och fick avtjäna straff på Långholmen. Soldattillvaron beskrev han i romanen Äran och hjältarna (1938).
Efter frisläppandet provade han på en mängd olika yrken. Han var oftast pank och arbetslös. Drev under början av 30-talet ett sjabbigt antikvariat på Linnégatan 42, Östermalm. Affärerna gick långt ifrån lysande och han la ner iom att han började få sitt skrivande publicerat. Så här har han själv beskrivit affärsverksamheten i novellen det röda bokverket: "Antikvariatet var inte mer än fyra golvmeter mellan bokhyllorna. Som disk tjänstgjorde ett skrivbord försett med en rulle omslagspapper, en bunt snören och en svartgul plåtlåda för kassan. En stol med stoppad sits stod i ett hörn för eventuella kunders bekvämlighet./.../ Innehavaren stod bakom skrivbordet och försökte förgäves se ut som en framgångsrik affärsman"
Jan Fridegård spred ungsocialistiska tidningen Brand och bidrog flitigt med egna artiklar.
Han lyrikdebuterade med 1931 samlingen Den svarta lutan. Den första romanen En natt i juli utkom två år senare. Därefter kom romaner och noveller i en jämn ström fram till författarens död 1968.
Jan Fridegård hade ett stort intresse för forntiden, han upptäckte bland annat två runstenar. Detta slår ut i blom i trilogin om trälen Holme (Trägudars land, Gryningsfolket och Offerrök), 1940-1949. Här frångår Fridegård för första gången det självbiografiska temat och skildrade i stället händelser under fornhistorien. Det finns uppenbara paralleller till författarens samtid: klasskampsmotivet exemplifieras med Holmes kamp mot övermakten.
Fridegård var en stor verklighetsskildrare men han lockades samtidigt av det övernaturliga. Intresset gjorde avtryck bland annat i flera senare romaner.
Deltog i flera filmprojekt, bland annat filmatiseringen av Lars Hård
- Haveristsida med lite rolig kuriosa: http://hem.fyristorg.com/kulturgruppen/uppland.html
Böcker
|
|
Postuma utgivningar
- Hallonflickan, 1968
- Den blå dragonen. Självbiografiska berättelser, 1971
- Ängslyckan och andra berättelser, 1973
